De irländska motsvarigheterna till Finanspolitiska rådet och Klimatpolitiska rådet har i en gemensam rapport varnat för att landet riskerar att behöva betala mellan 8 och 26 miljarder euro i EU-sanktioner om Irland misslyckas med att uppnå EU:s klimatmål till 2030. Dessa kostnader motsvarar 88 till 286 miljarder kronor, eller 3–9 procent av Irlands BNP.
Rapporten betonar att om den irländska regeringen hinner genomföra sina planerade klimatåtgärder kan de potentiella kostnaderna reduceras till mellan 3 och 12 miljarder euro, eller 33 till 132 miljarder kronor. Dessa miljarder innebär direkta investeringar i Irlands egen ekonomi istället för att betala sanktioner motsvarande mer än det dubbla.
Bland de föreslagna åtgärderna finns uppgraderingar av energinätet, en snabbare övergång till elfordon och stöd för förändringar inom jordbruket. Dessa insatser skulle kosta ungefär en tiondel av den planerade offentliga investeringsbudgeten fram till 2030 och är mindre än hälften av de högsta uppskattade kostnaderna för att missa målen.
Marie Donnelly, ordförande för Klimatpolitiska rådet, påpekar att även om vissa framsteg har gjorts för att minska utsläppen, är takten otillräcklig för att Irland ska nå både de nationella och EU:s klimatmål. Hon betonar vikten av att regeringen agerar beslutsamt nu för att övergå till en klimatneutral ekonomi och att det är bättre att investera i irländska hushåll, samhällen och företag nu än att betala betydande sanktionskostnader i framtiden.
Med rådande politik kommer Sverige inte att nå de nationella klimatåtagandena till 2030. EU-kommissionen fastslog i juni 2024 att Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030. Det är svårt att säga hur mycket böter som väntar för missade klimatmål, men det går att dra slutsatsen från den irländska rapporten att klimatinvesteringar i svensk ekonomi är mer lönsamt än att betala, troligen mycket dyrare, EU-böter.
