OECD:s senaste miljöprestationsgranskning av Sverige är lika dyster som väntad. OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) påpekar att Sverige har gjort en helomvändning från sin tidigare ledarposition på klimatområdet. Inte bara de nationella klimatmålen 2030 ser ut att missas; OECD ifrågasätter även Sveriges möjligheter att uppnå målet om nettonoll 2045. Det rapporterar bland annat DN och SVT Nyheter.
I början av 2000-talet ökade Sverige beskattningen av klimatskadliga utsläpp. Tidöregeringen har istället lagt många miljarder på att minska skatten på fossila drivmedel. En politik som OECD är mycket kritiska mot. För att sänka utsläppen menar de att det motsatta behöver ske.
– Sverige bör återgå till en grön skatteväxling, säger Jo Tyndall, direktör för OECD:s miljödirektorat när hon presenterar rapporten.
De förödande utsläppsökningar som förutspås inom transportsektorn är långt ifrån det enda problemet som OECD har identifierat. OECD har gett Sverige inte mindre än 28 rekommendationer. Sverige måste göra mer för för att skydda biologisk mångfald. Inte minst skogsskövlingen är ett enormt problem: ”Långvarigt intensivt skogsbruk och standardiserat kalhyggesbruk har haft negativa effekter på skogsmiljöerna. Sverige är inte på rätt väg att nå sitt mål för hållbara skogar till 2030” konstaterar OECD.
I flera avseenden går Sveriges omställning till förnybar energi för långsamt. Utbyggnad av vattenkraft försvåras när tillstånden inte moderniseras. Incitament för kommuner att bygga vindkraft behövs. Man belyser även att Sverige inte har varit lyhörda mot det samiska folket i frågor som berör dem.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har en egen förklaring till problemet med Sveriges havererade klimatpolitik: Demokrati.
– Den kritiken är väldigt viktig att ta till sig av. Samtidigt är det också är så att Sverige har demokrati och när en ny regering med nya ideologiska grunder träder i kraft, då vill man tillämpa sin egen politik, en liberal klimatpolitik, säger Romina Pourmokhtari till DN.
