Frågan om kommunernas roll i planeringen för ny vindkraft har varit långdragen. Flera partier har länge drivit att den kommun som säger ja till en ny etablering också ska få någon typ av ekonomisk ersättning för detta. Tanken är att fler kommuner då ska välkomna nya vindkraftverk och att detta i förlängningen ska gynna elektrifieringen av hela Sverige.
Detta ledde till att den förra regeringen för snart ett år sedan tillsatte en utredning för att se över hur en sådan ekonomisk ersättning bör utformas. I uppdraget ingick att utreda om stödet bör betalas av staten eller av vindkraftsbolagen själva. Det är alltså denna utredning, tillsatt av den tidigare regeringen, som miljöministern kommenterade när hon sa:
– Vi har också ökat incitamenten för kommunerna att medverka till utbyggd vindkraft.
Men regeringen har inte gjort detta ännu. Utredningen pågår fortfarande. Det regeringen istället har gjort är att ge ett tilläggsdirektiv till samma utredning, men inte genom en utvidgning av direktiven utan en avsmalning. I tillägget ställs krav på att utredningen inte ska komma med några förslag alls som innebär att staten tar på sig kostnaden. Istället ska utredningen enbart kunna föreslå åtgärder där den extra kostnaden hamnar hos vindbolagen, vilket alltså i praktiken innebär lägre incitament att bygga nya vindkraftverk.
Åtgärden i sig – att låta vindbolagen betala kommunen för att få uppföra vindkraftverk – kan dessutom ifrågasättas utifrån risk för korruption och mutor, i alla fall så som systemet fungerar i dagsläget. Energimyndigheten och Naturvårdsverket skriver i Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk:
Att göra tillstyrkandet i sig beroende av att en ersättning betalats strider mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.
Kommunernas motstånd mot nya vindkraftverk har fått den tidigare regeringen att även föreslå förenklade och mer rättssäkra tillståndsprocesser för vindprojekt. Även detta förslag har de nuvarande regeringspartierna röstat ner, för knappt ett år sedan.
