Inrikesflyget har minskat kraftigt i Sverige på senare år. Hälften av passagerarna har lämnat inrikesflyget på fyra år enligt nya siffror från SVT. Flera olika aktörer inom flygindustrin lyfter fram så kallad ”flygskam” som ett av skälen till att folk i flyger i lägre utsträckning. Men fenomenet skulle lika gärna kunna beskrivas som ett växande klimatengagemang och en vilja att ta ansvar för sina egna utsläpp. Och detta är i så fall på goda grunder, flyget i Sverige drivs fortfarande till 97,7 procent av fossila bränslen.
De senaste åren har vi sett en nedgång jämfört med föregående år, enligt det statliga flygbolaget Swedavias VD Jonas Abrahamsson i en intervju med EFN. Abrahamsson pekar också ut flera bidragande orsaker: Vi har efter pandemin vant oss vid att jobba digitalt. Abrahamsson pekar också ut resepolicys som ”i princip förbjuder flygandet” hos många aktörer, i syfte att resa mer hållbart.
Effekten av detta för klimatets del är mycket välkommen. Färre flygresor innebär minskade utsläpp (återigen: eftersom flyget till största del tankar fossilt). Men även om resenären väljer att betala extra för att flygbränslet ska vara förnybart orsakar flyget stora utsläpp. Detta eftersom även förbränning av förnybart bränsle ger en avsevärd höghöjdseffekt. På grund av höghöjdseffekten går det alltså inte att lösa flygets klimatutmaningar endast med förnybart bränsle.
Men minskat inrikesflygande kan få ännu större klimateffekter. Swedavia ”varnar” nämligen för att färre resenärer kan leda till att flera flyglinjer faktiskt läggs ner. Det är dåliga nyheter för flygbranschen men goda nyheter för den som värnar mer hållbara transportsätt.
Bilden bekräftades också nyligen av flygbolaget BRA:s ägare Per G Braathen, som i en intervju i DI nyligen bekymrade sig över att folk slutat flyga i tjänsten.
– Flygskammen har dräpt Bromma, sa Braathen i intervjun.
