I takt med att ryska statligt kontrollerade Gazprom började dra ned på gasleveranserna hösten 2021 ökade priserna på de europeiska energimarknaderna. Energikrisen blev sedan ett fullbordat faktum i och med den invasion som Ryssland inledde ett halvår senare. Nu har EU-kommissionen släppt en rapport som visar de mer långsiktiga effekterna av krisen.
En av slutsatserna i rapporten är hur uselt många av Europas regeringar hanterade krisen ur ett klimatperspektiv. Bland det första regeringarna gjorde var att chockhöja de statliga stöden till fossil energi. 2021 låg de statliga fossila stöden på 56 miljarder euro, året därpå hade de växt till uppskattningsvis 123 miljarder.
Trots detta fick krisen ett kanske oväntat resultat på lite längre sikt. Enligt EU-kommissionen är det nämligen förnybar energi och energieffektiviseringar som är de långsiktiga vinnarna, det rapporterar SVT.
Rekord för förnybart
Fossilgasförbrukningen i EU har minskat med 18 procent, visar rapporten – vilket motsvarar 53 miljarder kubikmeter fossilgas. Även elförbrukningen har sparats in på. I Sverige motsvarar elbesparingarna lika mycket el som de båda stängda Ringhalsreaktorerna.
Mängden nyinstallerad sol- och vindkraft har slagit nya rekord – en ökning med 50 procent 2022 och ännu mer väntas 2023. På två år tillkommer förnybar el motsvarande 25 kärnkraftverk. Installeringarna av värmepumpar i hushållen slår alla tidigare rekord.
Kolet kollapsar
Samtidigt visar siffror från tankesmedjan Ember att utvecklingen kompletteras med en rejäl minskning av fossil el, trots de statliga stöden. Det första halvåret i år stod el från fossila källor för rekordlåga 33 procent i unionen. Inom det fossila är det framförallt kolkraften som minskar. Under halvåret minskade det med 23 procent och nådde en ”all time low” under maj då det enbart utgjorde 10 procent av EU:s totala elproduktion.
