Ofta beskrivs kärnkraft som en stabil energikälla som lägger en grund för ett tillförlitligt energisystem. Inte minst energiminister Ebba Busch (KD) framhåller kraftslaget vikt för att bygga stabilitet, vilket hon gjorde så sent som i söndagens partiledardebatt i SVT Agenda.
Men nu får hon mothugg från experterna. I ett inslag i Godmorgon Världen har SR pratat med fyra tunga experter om kärnkraftens vara eller icke vara.
– Det går att bygga tillförlitliga elsystem både med och utan kärnkraft, slår Lisa Göransson, docent i energiteknik vid Chalmers.
Göransson släppte för drygt ett år sedan en stor rapport tillsammans med en annan Chalmers-forskare, professor Filip Johnsson, som handlade om just skillnaderna mellan energisystem med och utan kärnkraft.
Till SR lyfter hon fram att vattenkraften bidrar med det behov av planerbar elproduktion som är bra att ha i ett energisystem. Men det stannar inte där, det finns även andra tekniker som underlättar i framtiden.
– En stor del av den efterfrågan som man förväntar sig tillkommer i elsystemet kommer också med en hel del flexibilitet. Det handlar mycket om att producera vätgas till industrin. Vätgasen går att lagra och det innebär att det finns en flexibilitet när man konsumerar elen för att producera vätgasen – utan att industrierna behöver göra avkall på att köras kontinuerligt, säger hon.
Hon får medhåll av Daniel Karlsson, adjungerad professor i elkraftssystem, också han vid Chalmers.
– Det är viktigt med ett stabilt elsystem och det är viktigt med ny elproduktion. Denna nya elproduktion måste inte vara kärnkraft för att vi ska kunna upprätthålla ett stabilt kraftsystem, säger han och lyfter bland annat fram havsbaserad vindkraft och annan kraftteknik som lösningar.
Inte heller regeringens eget affärsverk Svenska Kraftnät håller med regeringen i den bild som de målar upp om att kärnkraft är nödvändigt. Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem och ansvarig för långsiktig planering vid SvK säger:
– Vi ser att även ett system utan kärnkraft skulle fungera om vi bara kan ha tillräckligt mycket flexibilitet i det systemet, det vill säga att användarna eller förbrukarna kan styra sin elanvändning så att den matchar till exempel solkraft och vindkraft. Och så kombinerar man det med energilager i form av batterier eller vätgas.
Han vänder sig också emot allt för stora statliga stöd.
– Gör man allt för kraftulla subventioner så tyder det på att ett kraftslag kanske inte har livskraftighet.
Just teknikneutralitet lyfts även av Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH. Hon vill inte att politiker går in och styr marknader och vänder sig emot att enskilda tekniker, såsom kärnkraft, skulle vara helt avgörande för ett system.
– Man ska inte skrämma upp oss på något vis om att det är viss teknik vi är helt beroende av för det stämmer inte. Vi har ett otroligt robust system som vi har, säger hon.
De fyra experterna är inte ensamma. Fler och fler landar nu i att system utan kärnkraft kan vara lika stabila som system med kärnkraft – och att de framförallt kanske blir billigare. Samtidigt hotar nu regeringen med att låta skattebetalarna ta smällen för en framtida utbyggnad av kärnkraft – som alltså antagligen inte behövs.
Foto: Frankie Fouganthin och Patrick Federi on Unsplash (beskuren)
