Konsumtionsutsläpp ökar för första gången på 10 år – regeringen svarslösa

Efter att utsläppen från svensk konsumtion av exempelvis transporter och kläder har minskat sedan 2011 visar nya siffror från SCB att trenden har vänt. Statistiken visar att utsläppen ökade med 9 procent 2021 jämfört med 2020, och är därmed tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Ökningen orsakas primärt av ökad import från framförallt Kina, Indien och Ryssland. Majoriteten av utsläppen står hushållen för.

Utsläppen från konsumtionen kallas ibland för ”dolda utsläpp” eftersom de inte inkluderas i Sveriges klimatmål och sällan är med i klimatdebatten. Det trots att vår konsumtion orsakar betydligt mer utsläpp i andra länder än i Sverige. Varje svensk orsakar i snitt cirka 8 ton koldioxidutsläpp per person och år, vilket kan jämföras med Parisavtalets mål om 1 ton per person och år till 2050. Om alla konsumerade som svenskar så skulle vi med andra ord vara långt ifrån att nå de globala klimatmålen.

Förra året kom dock nyheten att Miljömålsberedningen, en grupp där samtliga riksdagspartier ingår, presenterat förslag om att införa just klimatmål kopplat till konsumtionen. Det skulle innebära att Sverige blir först i världen med sådana mål. Bland annat föreslog beredningen att Sverige ska ha ett negativt globalt klimatavtryck år 2045 genom minskade utsläpp och ökad klimatnytta från svensk export. Beredningen ville också inkludera delar av flyget och sjöfarten i de svenska klimatmålen.

Men när klimatminister Romina Pourmokhtari i juni 2023 fick frågan om när dessa mål ska införas, blev det korta svaret att betänkandet inte har kommit förbi beredningsstadiet. Några nya mål eller åtgärder för att minska konsumtionsutsläppen är därför sannolikt inte att vänta i närtid.