Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, vilket gör Europa till den snabbast uppvärmda kontinenten på jorden. Det visar den tunga rapporten European State of the Climate 2024, som publicerats av Copernicus Climate Change Service tillsammans med Världsmeteorologiska organisationen (WMO).
Rapporten understryker det akuta behovet av kraftfull klimatpolitik för att hantera de växande effekterna av klimatförändringarna i Europa.
År 2024 var det varmaste året som hittills uppmätts i Europa, med en temperaturökning på cirka 2,3°C över förindustriella nivåer – nästan dubbelt så mycket som den globala ökningen på 1,2–1,3°C. Den snabba uppvärmningen har lett till en våg av extrema väderhändelser.
Västeuropa upplevde ett av sina blötaste år. Över 400 000 européer drabbades direkt av livshotande stormar och översvämningar.
Minst 335 personer omkom i katastrofala översvämningar varav över 200 bara i Valencia, som enligt forskare var dubbelt så troliga att inträffa på grund av klimatförändringar. Notan landade på 190 miljarder kronor.
Samtidigt drabbades sydöstra Europa av en rekordlång värmebölja med 66 dagar av extrem hetta och 23 tropiska nätter – den längsta och mest intensiva som registrerats i regionen.
De stigande temperaturerna har också påskyndat glaciärernas tillbakadragande i Skandinavien, där glaciärerna i genomsnitt förlorade 1,8 meter is. I Portugal brann 110 000 hektar mark på bara en vecka.
Trots dessa allvarliga utmaningar fanns även vissa positiva trender.
Förnybara energikällor stod för rekordhöga 45 procent av Europas elproduktion under 2024, och mer än hälften av Europas städer har infört klimatanpassningsplaner under 2024 – till exempel parker som absorberar regnvatten i Köpenhamn och tidiga varningssystem för översvämningar i Glasgow.
Men rapporten bekräftar att klimatpåverkan kommer att bli mycket värre om inte utsläppen minskas både kraftigt och snabbt.
EU har som mål att nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050, och väntas i år att anta ett nytt mål om 90 procent nettoreduktion till år 2040. Dock fastslår Världsnaturfonden att målet är för oambitiöst för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås.
Foto: Jong Park, unsplash
