Som tidigare känt vill Tidöregeringen kraftigt subventionera utbyggnad av kärnkraft med såväl statliga lån som elprisgarantier. Regeringen har också gett Naturvårdsverket i uppdrag att ge bidrag till kommuner som vill ”bedriva pilotprojekt i syfte att stärka kommunens beredskap för etablering av ny kärnkraft”. Nu har 11 kommuner fått stöd, och i en artikelserie granskar Klimatgranskaren alla planerade investeringar.
I Kävlinge kommun har Barsebäcks kärnkraftverk varit häftigt omdebatterat under 1970-2000-talet. Efter att kärnkraftverket togs i drift 1975-77 hölls flera demonstrationer mot det, så kallade Barsebäcksmarcher. Efter kärnkraftsomröstningen 1980 fortsatte kritiken mot Barsebäck. Bland annat fanns en stor oro från från Danmark på grund av kärnkraftverket närhet till Köpenhamn. Efter flera förseningar av den svenska socialdemokratiska regeringen stoppades kärnkraftverket slutligen den 31 maj 2005. Nu pågår nedmonteringen, vilket väntas vara klar 2038.
Trots att oron över kärnkraftverkets placering kvarstår vill M-SD-KD-styrda Kävlinge kommun satsa på ny kärnkraft i Barsebäck. Kommunen har tagit ställning för etablering av ny kärnkraft på platsen och menar att det ”gärna” får vara ny småskalig kärnkraft. Högerpartiernas vilja att starta kärnkraft på i Barsebäck har bland annat också uttryckts av den tidigare kommunstyrelseordförande Pia Almström (M). Hon menar att Barsebäck borde vara ”ett av de första ställena som återinför kärnkraft”. Även ägaren för kärnkraftverket, Uniper, anges vara med på noterna.
Kommunen ska med bidraget från Naturvårdsverket utreda ”konsekvenser ny småskalig kärnkraft kan få för området”. Vad utredningen kommer att visa återstår att se, men det finns inga tvivel om vad det Tidö-liknande politiska styret i kommunen vill.
