”Rättvis omställning” betydde bara ”ingen omställning”

Det som sittande regering visat upp i klimatpolitiken är historiskt. Historiskt dåligt alltså.

Aldrig någonsin har en svensk regering så snabbt monterat ned så mycket av politiken. 

Föga förvånande har regeringen varit som mest flitiga i att ta bort alla de klimatpolitiska “piskorna”. Koldioxidskatten har sänkts med tiotals miljarder. Reduktionsplikten rök snabbt som tusan.

Nu har regeringens vårbudget kommit, och den avslöjar ett annat mönster i politiken – ett mönster som faktiskt måste anses bisarrt. Det är nämligen inte bara klimatpolitikens piskor som skrotas – det är även morötterna.

Vi har sett det tidigare. Bonus till elbilar försvann över en natt. Järnvägsunderhållet har sänkts. Sänkt moms för att reparera jeansen eller skorna är borta.

Och nu fortsätter det. I budgeten som presenterades i veckan meddelar regeringen att de ser framför sig en kraftig nedskärning i miljöbudgeten kommande år. Klimatinvesteringar, skydd av värdefull natur och klimatpremier prioriteras bort. En halv miljard satsas på vägunderhåll men inte ett öre går till järnvägen.

Och här svajar ändå logiken. Regeringen har ju varit så tydliga: klimatpolitiken ska inte ske på bekostnad av vanligt folks ekonomi. Och ur det perspektivet kan man förstå varför regeringen inte vill satsa allt på koldioxidskatten, även om deras fokus ökar utsläppen. Men varför ta bort allt det andra?

Varför ska de som trots regeringens fossilfjäskande vill köpa en elbil straffas? Varför ska de som vill reparera sin cykel istället för att köpa en ny tvingas betala mer? Varför ska den som valt att pendla med tåg tvingas acceptera förseningar och inställda avgångar medan den som pendlar med fossilbil både ska få sänkt skatt och reseavdrag?

Det blir som sagt bisarrt.

Och här klarnar det ändå lite. Det var aldrig så att regeringens prat om “rättvis omställning” hade substans. “Rättvis omställning” var bara en omskrivning för “ingen omställning”.

Klimatet och folks plånböcker får ta smällen.