Den fjällnära skogen utgör en unik livsmiljö för ett stort antal sällsynta arter, och har ett mycket högt biologiskt värde. Att skydda denna skog brukar framhållas som extra viktigt för att värna om både biologisk mångfald och för att upprätthålla viktiga kolsänkor som binder stora mängder koldioxid.
Men trots detta utreds just nu ett förslag om att göra det lättare att avverka sådan skog. DN har fått tag på ett läckt utkast av den nya utredning om att främja ”ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk” som tillsattes av miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tidigare i år. Så här skriver utredaren Göran Örlander enligt DN:
”Jag föreslår att kravet på tillstånd för avverkning i fjällnära skog tas bort och att samma anmälningsförfarande som för annan skog också tillämpas i det fjällnära området”.
Det hör till saken att utredaren Göran Örlander, tidigare professor i skogsskötsel, också har en bakgrund inom skogsindustrin. DN skriver att han, i sin roll som skogsstrateg på Södra Skogsägarna, beskrivit kritiker av kalhyggesbruket som ”hyggeshatare”. Han har också argumenterat för att avverkningsanmälningar bör hållas hemliga för allmänheten.
Samtidigt som förslaget läcker ut är Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i Colombia för att delta på FN:s globala möte för biologisk mångfald. Sverige driver där linjen att arbetet med klimatförändringen och hotet mot den biologiska mångfalden måste hanteras samlat.
Att skövla mer fjällnära skog är dock något som skulle kunna få mycket negativa effekter för både biologisk mångfald och för arbetet mot klimatförändringar.
Foto: Susanne Hultman, CC BY-NC-ND 4.0
Fakta: Därför är fjällnära skog viktig att bevara, för biologisk mångfald och klimatet
När det gäller biologisk mångfald är den fjällnära skogen mycket viktig att bevara, bland annat av dessa skäl:
1. Artrikedom och unika ekosystem: Fjällnära skogar är hem för en mängd arter som är specialiserade på den kyliga, fuktiga miljön. Här lever exempelvis gamla trädarter, mossor, lavar, insekter, svampar och fåglar som lavskrika och tretåig hackspett, vilka är beroende av orörda skogsmiljöer.
2. Gamla skogar med naturliga ekosystemprocesser: Fjällnära skogar är ofta gamla och relativt opåverkade av skogsbruk, vilket gör att de innehåller en stor andel död ved och gamla träd, som i sin tur är avgörande för många hotade arter. Dessa ekosystem är komplexa och kan inte ersättas genom plantering av ny skog.
3. Genetisk mångfald och klimatresiliens: Fjällnära skogar fungerar som genetiska banker för många växt- och djurarter som är anpassade till hårdare klimatförhållanden. Genetisk variation gör att ekosystemen bättre kan anpassa sig till framtida förändringar och hot, vilket i sin tur gynnar hela ekosystemets stabilitet.
Skyddet av fjällnära skogar är också avgörande för att hantera och mildra effekterna av klimatförändringar:
1. Kolsänkor: Fjällnära skogar binder stora mängder koldioxid genom träden och den organiska jorden, särskilt i gamla skogar som inte påverkats av skogsbruk. När skogen lämnas intakt fortsätter den att fungera som en långsiktig kolsänka, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären. Avverkning frigör istället denna bundna koldioxid, vilket bidrar till växthuseffekten.
2. Motståndskraft mot klimatförändringar: Fjällnära skogar med en rik biologisk mångfald har bättre förmåga att motstå klimatrelaterade störningar, som extrema väderhändelser och skadedjursangrepp. Många av de arter som lever här är anpassade till kyligare och fuktigare miljöer. Om klimatet blir varmare och fjällskogen förstörs, riskerar vi att förlora dessa arter och den motståndskraft de ger ekosystemet.
3. Vattenreglering och erosion: Fjällnära skogar hjälper till att reglera vattenflöden, vilket minskar risken för erosion och översvämningar. De fungerar som naturliga vattenreservoarer, vilket är särskilt viktigt i områden med rik nederbörd och snösmältning. När dessa skogar försvinner, blir risken större att nedströms ekosystem drabbas av förändrade vattenflöden och ökad erosion.
