Vid klimattoppmötet COP 26 i Glasgow 2021 enades världens länder om att fasa ut fossila subventioner. Det var första gången en skrivning av detta slag fanns med i det antagna slutdokumentet. Att fasa ut subventioner till bensin, kol och gas är avgörande för att världen ska klara klimatmålen och undvika de värsta katastrofscenarierna.
Men löftet visade sig inte ens vara värt pappret det skrevs på. Nya siffror från energiorganet IEA visar att stora delar av världen gjorde precis tvärtom under förra året: man ÖKADE i stället subventionerna till fossila bränslen kraftigt under 2022. Pristak och andra konsumentstöd för bensin och diesel, el och gas uppgick 2022 till omkring 1100 miljarder dollar, eller 12 000 miljarder kronor, rapporterar SVT.
Och Sverige var ett av länderna som gjorde just så. Regeringen beslutade tillsammans med Sverigedemokraterna att kraftigt öka stödet till bilpendlare i budgeten för 2023.
Innan valet var sju av åtta partier överens om att göra om det så kallade reseavdraget, stöd till personer som pendlar, så att det skulle bli mer klimatsmart. I stället för att bara gå till bilister skulle även buss-, tåg- eller cykelpendlare kunna få ta del av avdraget.
Men omedelbart efter valet beslutade Tidö-partierna att återgå till den gamla varianten: endast bilpendlare ska få stöd. Dessutom höjs ersättningen till dessa kraftigt: från 18 till 25 kronor milen. Det betyder att kostnaden för subventionen ökar från 5,5 till 7 miljarder kronor. Eftersom de flesta bilister fortfarande tankar fossilt innebär detta en rejäl ökning av de fossila subventionerna.
– I en tid med svåra ekonomiska avvägningar ser vi att det är för dyrt och inte tillräckligt bra. Så vi väljer i stället att behålla det gamla systemet men samtidigt höja den så kallade milersättningen från 18 till 25 kronor, sa finansminister Elisabeth Svantesson till DI som motivering till beslutet.
Regeringen såg dock inga problem med att satsa närmare 7 miljarder på att sänka bensinskatten i budgeten.
Det var pengar rakt in i den fossila ekonomin.
