I veckan har regeringens förslag på stöd till nya kärnkraftsreaktorer röstats igenom i riksdagen. Förslaget innebär subventionerade lån, ett statligt bestämt pris samt en mekanism för att garantera lönsamhet för kärnkraftsbolagen.
Förslagen har sågats vid fotknölarna i den tidigare remissrundan. Forskare, företag och till och med borgerliga tankesmedjor har unisont dömt ut politiken.
I veckan kom ny kritik. Sju forskare vid Chalmers tekniska högskola har granskat förslagen och landat i att de riskerar leda till en rad försämringar på energimarknaden. De delar in sina slutsatser i tre delar.
– För det första kommer förslagen leda till kraftiga fördyrningar av energisystemet. Enligt forskarnas beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8–17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft. Detta trots att forskarna tagit hänsyn till de så kallade stödtjänster som behövs i ett mer förnybart system.
– För det andra riskerar förslaget leda till elbrist och ett högre elpris, framförallt fram till det att reaktorerna finns på plats. Inte heller blir elpriset mindre volatilt, eftersom norra Europa även i framtiden kommer ha mycket sol och vind.
– För det tredje riskerar förslaget leda till att inget bolag vill investera i andra energitekniker såsom vindkraft. Inte heller kommer bolag tycka det är lönt att investera i livstidsförlängning av den befintliga kärnkraften.
Utöver denna forskarkritik har det även presenterats en rapport från Riksdagens Utredningstjänst som fokuserar på kostnader för hushållen. Detta eftersom regeringen vägrar uppge vad det kommer kosta.
Rapporten visar att ett vanligt hushåll kan tvingas betala omkring 1000 kronor i månaden – i 40 år. Det är så mycket som det garanterade priset kan komma att kosta.
