Skogsstyrelsens medvetna miljöbrott – en katastrof för fridlysta arter

Photo by Hans Veth on Unsplash

Skogsstyrelsens avverkningskontroller missar nästan alla fridlysta arter och bortser från skador på vattendrag. Men myndigheten verkar ha fått ett omöjligt uppdrag.

Jorunn Fagerström

create 2024-02-17 update 2024-02-17

En älskad och unik skogsdunge som av skogsmaskiner omdanas till ett naket kalhygge är en sorg. Samtidigt är skogsnäringen viktig för Sveriges ekonomi och avverkning kan ske på ett hållbart sätt.

Därför har Skogsstyrelsen i uppdrag att utföra kontroller av att lagar för avverkning följs. De flesta kontroller av avverkningsanmälningar utförs automatiskt med olika kartsystem. Fungerar det? Det verkar inte så.

I januari kom Naturskyddsföreningen med en rapport om att det automatiska systemet missade nästan samtliga inrapporterade fynd av fridlysta arter i området. Rapporten visade även att systemet helt förbiser de negativa effekter avverkning kan ha för vattendrag.

I 40 fall har Naturskyddsföreningen överklagat avverkningar som skett i höstas. Nu rapporterar DN om domen från mark- och miljödomstolen i Växjö: Skogsstyrelsen bryter mot lagen i 33 av fallen. Domstolen meddelar att Skogsstyrelsen ”generellt och medvetet underlåter att tillämpa miljöbalken”.

Likt orkerna i Sagan om de två tornen drar alltså Skogsstyrelsen fram med berott mod mot magiska skogars mångfald. Eller?

”Vi är väl medvetna om att myndigheten inte har de resurser som krävs för att göra tillsyn av avverkningsanmälningar på det sätt som rättsutvecklingen kräver av oss. Detta är något vi också lyft upprepade gånger till regeringen” säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.

Deras uppdrag är minst sagt omfattande. Skogsstyrelsen får årligen in omkring 65 000 avverkningsanmälningar. I sitt pressmeddelande är myndigheten tydlig med att det inte finns resurser för att granska dessa i enlighet med Miljöbalken. WWF rapporterade i våras om att avverkning av skyddsvärd skog ökar samtidigt som anslag till Skogsstyrelsen för skydd och skötsel minskar.

Att så många skogsägare ansöker om avverkning är även detta en konsekvens av regeringens skogspolitik. Skogsstyrelsen larmade förra året om att antalet naturområden som erhållit skyddstatus 2022 är rekordlågt. Än en gång är anledningen brist på pengar. När Skogsstyrelsen inte har budget för att köpa skyddsvärd skogsmark från privata skogsägare riskerar skogsägare att istället ansöka om avverkning.

”Med de lägre anslagen för skydd av skog faller ansvaret tyngre på markägarna att utan ersättning bevara skyddsvärda skogar. Skogsstyrelsen har de senaste åren äskat om stärkta resurser till formellt skydd” sa Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande förra året.

Skogsstyrelsens brott verkar sammantaget vara bristande knätrolleri och spiksoppskokning. Med knappa resurser förväntas myndigheten klara av att grundligt kontrollera enorma områden. Har domen verkligen kommit åt de riktiga förövarna i detta miljöbrott?

Dela