”Tysk elektrifiering går nu långsamt av det enkla skälet att det kraftslag som växer mest är kolkraft”. Så sade en tvärsäker Ulf Kristersson i SVT:s partiledardebatt i Agenda den 8 oktober.
Problemet är bara att det inte stämmer. Sanningen är den rakt motsatta: De tre första kvartalen 2023 minskade kolkraft, såväl brunkol som stenkol, med sammanlagt 36 TWh i Tyskland, samtidigt som den sista kärnkraften avvecklades och därmed minskade med 18 TWh. Vind och sol ökade med knappt 3 TWh och gaskraften också med knappt 3 TWh. Detta rapporterar tidningen Svensk Natur som gått till botten med statsministerns felaktiga påstående.
När Svensk Natur kontaktar statsministerns stab återkommer de med gamla siffror, från 2022. Statistik från de tre senaste åren visar dock att just 2022, det år som statsministern plockat ut, är en tillfällig topp, som inte alls visar den större trenden:
Uppgången för kolkraft från 2021 till 2022 berodde på tillfälliga faktorer. Under 2023 har det franska importbehovet av tysk energi minskat, dels för att Frankrikes egna kärnkraftsreaktorer går bättre, dels på grund av fortsatt utbyggnad av förnyelsebara energikällor, som sol och vind.
Det statsministern inte sade är att vid en jämförelse mellan de tre första kvartalen 2021 och 2023 har den tyska kolkraften minskat med 18 procent (från 100,8 till 82,9 TWh).
Samtidigt har både sol- och vindkraft ökat med 17 respektive 19 procent under samma period (43,2 till 51,6 och 77,1 till 90,3 TWh), från 2021 till 2023. Gas har minskat något (37,8 till 35,0 TWh), medan kärnkraften i princip utraderats (49,0 till 6,7 TWh).
Antingen har statsministern inte koll på siffrorna, eller så använder han siffror på ett medvetet felaktigt sätt.
Statsministern har ännu inte bett om ursäkt för att använt fakta helt felaktigt i syfte att göra en politisk poäng.
