Att luftföroreningar påverkar vår hälsa är tydligt. Det lär dock dröja många år innan vi har kommit underfund med exakt på vilka sätt och i vilken omfattning. I år har en grupp forskare publicerat en studie i The Lancet som visar att luftföroreningar är en av de största bakomliggande faktorerna till spridning av antibiotikaresistens. Halten av luftföroreningar verkar till och med vara mer avgörande än den totala antibiotikaanvändningen i ett område.
I luftburna partiklar som förekommer i vanliga luftföroreningar, PM2-5, har forskarna hittat både antibiotikaresistenta bakterier och genetiskt material för antibiotikaresistens. Fynden jämfördes med 11,5 miljoner uppsättningar av bakterier från människors blod eller ryggmärgsvätska. Bakterier och genetiskt material som funnits i luftburna partiklar återfanns i prover från människa. Man fann ett tydligt samband mellan mängden antibiotikaresistenta bakterier i människa och graden av luftföroreningar.
Infektioner med antibiotikaresistenta bakterier spridda på detta sätt orsakar redan idag stort mänskligt lidande, enligt studien. 0,48 miljoner förtida dödsfall och 18,2 miljoner förlorade levnadsår kunde kopplas till detta år 2018.
Läkaren Semmelweiss kartlade på 1800-talet vikten av rena händer. Få upptäckter har räddat så många människoliv. Antibiotikaresistens överförd via inandning kan vi inte tvätta oss ifrån – men ren luft kan bli en lika viktig hälsoreform som rena händer.