Tidöpartierna: Nedmontera strandskyddet

För den som har råd med strandnära hus och som har goda förbindelser med sina lokala kommunpolitiker är det goda nyheter: Sveriges långa historia av strandskydd verkar nå vägs ände. Men Tidöpartiernas förslag om ett uppluckrat strandskydd riskerar att rasera ekosystem, minska allmänhetens tillgänglighet till naturområden och öka skadliga effekter av klimatförändringarna.

Jorunn Fagerström

create 2023-12-08 update 2023-12-08

Strandskyddet ska försvagas och bli lättare att kringgå. Det skriver företrädare för Tidöpartierna på SvD Debatt. Man menar att ”hela Sverige ska ges förutsättning att leva”. Enligt skribenterna upplevs strandskyddet av många som ”bisarrt”. Tidöpartierna föreslår att strandskyddet helt och hållet ska slopas vid mindre vattendrag, dammar och återskapade våtmarker. I andra kustnära områden ska kommunerna ges möjlighet att upphäva strandskyddet.

Samtidigt har Naturskyddsföreningen rapporterat om att ett starkt strandskydd är viktigt inte bara för allmänhetens tillgång till naturen – strandskyddet är centralt för fungerande ekosystem. I en rapport från 2022 betonar man hur strandzonerna spelar en nyckelroll för bevarandet av artrikedom – men också att de kraftigt har tagit skada av mänsklig aktivitet det senaste århundradet.

Kustnära bevarade miljöer har även setts skydda mot negativa effekter av klimatförändringar. Översvämningar dämpas eller förhindras. Växter som lever längs kustlinjen fungerar som ett naturligt filter för miljögifter och andra föroreningar som annars spolas ut i vattnet i samband med skyfall.

Tidöpartierna menar att de för landsbygdens talan. Genom förslaget vill man öka attraktionen för ny bebyggelse på landsbygden. Det är dock tveksamt om ett försvagat strandskydd har den effekten. Närheten till orörd natur är ett av de starkaste skälen för människor att bosätta sig i glesbygd. Enligt en rapport från 2018 har tillgång till friluftsliv påverkat val av bostadsort för ungefär hälften av svenskarna.

Redan idag innehåller strandskyddet särskilda regler vid strandnära bebyggelse på landsbygd, de så kallade LIS-reglerna. Flest nya hus byggs därav idag i Norrland. Frågan om strandskyddet är heller inte begränsad till stad eller landsbygd; en tredjedel av det totala antalet dispensbeslut 2021 togs av kommuner i Stockholms och Västra Götalands län.

Medlemmar i regeringspartierna har däremot uppvisat andra tydliga intressen i ett uppluckrat strandskydd. För bara ett par veckor sedan avslöjades hur Johan Jakobsson, Ulf Kristerssons närmaste medarbetare, har struntat i strandskyddsreglerna då han byggt ut sin fastighet med stor brygga och trädäck.

I debattartikeln beskrivs hur strandskyddet har ”utvidgats till att omfatta mer än det som är strand­skyddets grundläggande syfte – att skydda och värna värdefull natur”. Enligt Naturskyddsföreningen är utvecklingen dock den motsatta; sedan införandet av strandskyddet på 1950-talet har antalet beviljade dispenser från strandskyddet ökat varje år. 1970 beviljades drygt 1000 dispenser, motsvarande siffra 2020 var över 8000.

Strandskyddet har på många sätt format Sveriges friluftsliv. Tillsammans med allemansrätten är strandskyddet en av de viktigaste pusselbitarna för många människors tillgång till natur. Tvärtemot den uppfattning man kan få av Tidöpartiernas debattartikel är strandskyddet populärt hos den svenska allmänheten. I en opinionsundersökning av Naturvårdsverket 2020 tyckte 60 % av svenskarna att ett försvagande av strandskyddet var en dålig eller mycket dålig idé. 75 % tyckte att strandskyddet ska förstärkas i kraftigt exploaterade områden.

Tidöpartiernas förslag presenteras i betänkandet ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd”. Om förslaget skulle gå igenom vore det en radikal förändring för Sveriges natur- och friluftsliv.

Dela