Reduktionsplikten sänktes kraftigt vid årsskiftet. Detta innebär att mängden biodrivmedel i bensin och diesel inte behöver vara högre än 6 procent. Sänkningen är ett steg i regeringens vallöfte om att sänka bränslepriserna. Konsekvenserna för klimatet ser dock ut att bli enorma. Koldioxidutsläppen beräknas öka med svindlande 19 miljoner ton de kommande tre åren.
Kritiken mot regeringens beslut har varit hård från flera håll. Denna dramatiska ändring genomfördes utan att andra politiska styrmedel finns på plats. Faktum är att kompenserande åtgärder ser ut att vara många år bort: Regeringens utredning om klimatpolitiska styrmedel ska inte vara färdig förrän 2027.
Nu bekräftar Trafikverket det som befarats: Sverige kommer med denna politik varken klara sina egna klimatmål eller EU:s 2030-mål. Det visar den rapport SVT tagit del av.
Enligt 2030-målet ska Sverige ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med 63 procent mellan 1990 och 2030. Överenskommelsen gjorde 2017 och är en av grundstenarna i det internationella klimatsamarbetet. Sveriges trovärdighet i internationella förhandlingar och klimatfrågan verkar dock ha tveksam prioritet för regeringen.
I början av året erkände delar av regeringen det uppseglande misslyckandet. Energi- och näringsminister Ebba Busch medgav i SVT:s 30 minuter att det är ”för tidigt att säga” om Sverige klarar 2030-målet. Anmärkningsvärt, och en signal om att ambitionsnivån sänkts.
Regeringen verkar dock vara oense i frågan. När klimatminister Romina Pourmokhtari gästade samma program menade hon att det inte rår någon ovisshet om att målet kvarstår. Ändå står även hon bakom den sänkta reduktionsplikten.
Hur Pourmokhtari tänker sig att målet ska uppnås är alltså oklart. Mycket hopp verkar stå till elektrifieringen. Trafikverket menar dessvärre att elektrifieringen är otillräcklig och framför allt ger utsläppsminskningar på längre sikt. Om Sverige ska få till en utsläppsminskning innan 2030 kommer allt behöva ske efter de initiala ökningarna fram till 2027 – en katastrof för svenskarnas plånböcker.
– Nu har vi lägre priser idag, men det kan bli jättedyrt från 2027, säger Åsa Håkansson, miljöansvarig på branschorganisationen Drivkraft Sverige till SVT.
Även Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, menar att vi gräver en allt djupare grop.
– Ju mer vi släpper ut nu, desto mindre får vi släppa ut sen. Det är den totala utsläppskurvan som räknas, säger han till SVT. – Det är klart att vi får betala senare för att vi släpper ut idag.
När regeringens utredning för klimatpolitiska styrmedel är färdig år 2027 måste den alltså innehålla något riktigt spektakulärt. Är det en slump att den presenteras först efter nästa val?
