Bakom stämningsansökan står gruppen Aurora, med cirka 300 undertecknande ungdomar. Bakgrunden är att de menar att staten gör för lite för att leva upp till det internationella målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Och statistiken talar sitt tydliga språk: välden gör för lite för att nå klimatmålen.
Liknande stämningar har lett till fällande domar i andra europeiska länder. I exempelvis Schweiz stämde 2 400 kvinnor den schweiziska staten i Europadomstolen och vann. Argumentet var att regeringens klimatpolitik skulle leda till värmeböljor som kan medföra risk för kvinnornas liv. Resultatet innebär att den schweiziska staten är juridiskt bundna att vidta åtgärder för att minska utsläppen.
Aurora-målet har flera liknelser med det schweiziska fallet. Gruppen ville att domstolen skulle fastställa att den svenska staten är skyldig att vidta vissa åtgärder för att motverka klimatförändringarna. Men trots fallet i Schweiz menar Högsta domstolen (HD) att fallet inte kan tas upp till prövning. Huvudorsaken, menar HD, är att en domstol inte kan bestämma att riksdagen eller regeringen ska vidta en viss åtgärd. De är istället självständiga att fatta egna beslut. Stämningen, som har pekat ut åtgärder som regeringen borde göra, var alltså för specifik. HD menar också att Aurora-gruppen inte kan jämställas med den förening som förde fram talan i Schweiz.
Samtidigt utesluter HD inte att en så kallad klimattalan kan prövas i svensk domstol. För att det ska vara möjligt måste den dock utformas på ett annat sätt. Stämningen skulle enbart kunna gälla frågan om enskildas rättigheter har blivit kränkta enligt Europakonventionen. Det behöver alltså, som i det schweiziska fallet, mer handla om hur klimatkatastrofen påverkar individerna, inte vilka åtgärder som regeringen ska vidta.
Hur Aurora-gruppen väljer att gå vidare är inte helt klart. Men de kommer att fortsätta sitt arbete i någon form för att få den svenska staten att ta sitt ansvar, säger deras företrädare Ida Edling till Dagens Nyheter.
