FN:s klimatmöte COP28 har inletts. Världens ledare talar trovärdigt om stora ambitioner, imponerande satsningar på förnybar energi och nya klimatmål. Man får lätt intrycket av att läget är allvarligt men att världsledarna har reagerat och har kontroll över situationen.
Siffrorna säger emellertid något annat. Utsläppen från alla de fossila bränsleslagen olja, gas och bensin, ökar. Enligt Global Carbon Budget 2023 kommer koldioxidutsläpp från fossila bränslen år 2023 vara högre än något tidigare år. Ökningen uppskattas till 1,1 %. Det kan låta lite, men med tanke på den minskning på 43 % som IPCC uppskattar behövs till 2030 är det en skrämmande utveckling. ”Vi är inte i närheten av de utsläppsminskningar som behövs” säger klimatforskaren Glen Peters till DN; ”Det går åt fel håll”. Petteri Taalas, generalsekretarere för WMO, uppgav på COP28 att reducerad konsumtion av fossila bränslen är ”nyckeln till framgång”.
Genomförda klimatsatsningar som har lyfts fram på COP28 kan verka betydande men har varit uppenbart otillräckliga. Förutom passivitet bidrar i många fall makthavare aktivt till ökade utsläpp – år 2022 gick 12 000 miljarder kronor till statliga subventioner av fossila bränslen enligt IEA. Utfasning av detta har diskuterats i många år inom EU men förslaget motarbetas av bland annat ledamöterna från SD och KD.
I Sverige har utsläppen de senaste 20 åren minskat. Därför häpnar omvärlden över vår pågående helomvändning. Våren 2023 konstaterade klimatpolitiska rådet att regeringens nya politik leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Man pekar i rapporten på att Sveriges klimatpolitik är undermålig.
Många stora ord och löften flyger genom luften på klimatmötena som pågår i Dubai. Det är välbehövligt – men klimatomställningen är än så länge ett uppenbart politiskt svek.
