Act Svenska Kyrkan varnar för att miljontals människor i södra Afrika står inför den värsta torkan på ett sekel. Flera länder lider nu av akut matbrist efter att produktionen av grödor och budskap minskat kraftigt.
Torkan har pågått under hela året och den har drabbat länder som Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mocambique, delar av Madagaskar, Namibia, centrala Sydafrika, Zambia och Zimbabwe särskilt hårt. I de värst drabbade länderna har skördarna minskat med mellan 40 och 80 procent, skriver Act Svenska Kyrkan. Matkrisen har flera bakomliggande orsaker men IPCC har slagit fast att den här typen av katastrofer kommer bli betydligt vanligare, och värre, i takt med att klimatet blir varmare.
Parallellt pågår en enorm humanitär kris i Sudan där halva befolkningen lider av matbrist till följd av den eskalerande militära konflikten i landet. Lägg därtill humanitära kriser i Gaza, Sydsudan, Myanmar, Burkina Faso… listan kan göras längre.
Samtidigt kommer nu beskedet om att den svenska regeringen sänker biståndet ytterligare, från 56 miljarder till 53 miljarder från år 2026. Redan i Tidöavtalet fastslogs att Sverige skulle gå ifrån principen om 1 procent av BNI i bistånd och i stället ha en fast summa i bistånd varje år, för 2023 var det 0,88 procent.
Som en följd av beslutet skar Sverige omedelbart ner stödet till ett antal FN-organ som jobbar just med att hjälpa världens mest utsatta människor med nödhjälp. Totalt rörde det sig om hundratals miljoner i ett läge där organisationerna redan var kraftigt underfinansierade.
Den nytillträdde biståndsministern Benjamin Dousa inleder nu sin tid på posten med att kapa biståndet ytterligare.
– En stats viktigaste skyldighet är gentemot sina egna medborgare. Vi har en omfattande biståndsbudget trots de investeringsbehov vi har på hemmaplan. Men det innebär ju i praktiken att det finns ännu mer pengar för polisen, försvaret och välfärden här i Sverige, säger Dousa till TT.
Nu står det också klart att Liberalerna och Kristdemokraterna körts över ännu en gång om biståndsnivån. Liberalernas partiledare Johan Pehrson lovade i valrörelsen 2022 att stå upp för en procent i bistånd, och Ebba Busch likaså. Nu har de gått med på att inte bara frångå löftet, utan även sänka biståndet ytterligare. Detta i ett läge där världen upplever flera enorma humanitära kriser.
Bild: Magnus Liljegren/Regeringskansliet, Silvya Bolliger, European Union (från tidigare torka i Ethiopien)
