2023 var det varmaste året någonsin och Sverige ser ut att missa alla klimatmål. Sjukvården ser nu hur oro och ångest över klimatförändringar är ett växande problem. Vårdguiden 1177 har därför börjat ge råd i frågan.
– Vår samlade bedömning har att det finns ett behov och en oro som vi kan behöva bemöta, säger Johanna Brydolf, gruppledare för redaktionen på 1177, till DN.
Betyder detta att klimatoro kan betraktas som något sjukligt? Psykologen Kata Nylén, som driver nätverket Klimatpsykologerna, menar att det inte alls är så det förhåller sig.
– Det är egentligen väldigt funktionella känslor där vi egentligen ska vara stolta över känslan och framför allt se känslorna som information om att något inte står rätt till och motivation till att göra något, säger Kata Nylén till DN.
Inte heller i den guide som nu finns på 1177 avfärdas eller förminskas oron. Tvärtom uppmanar man till kollektivt engagemang. Forskning visar att människor med klimatoro faktiskt mår bättre när de gör något för att förändra situationen. Det kan underlätta om man hittar ett sammanhang för detta. Att ta reda på mer om det positiva som faktiskt görs för klimatet är ett annat råd.
I perioder kan man dock ha ett behov av att begränsa sitt nyhetsintag. Positiv återhämtning i form av exempelvis motion och god sömn har god effekt.
Det är inte bara vuxna som lider av klimatoro. Bakgrund till 1177:s guide är bland annat en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomförde 2021. I undersökningen uppgav 22 procent av flickor och 16 procent av pojkar i tolvårsåldern att de ofta eller väldigt ofta oroar sig för klimatförändringar.
Därför innehåller 1177:s guide också råd till föräldrar. Man betonar vikten av att ta barnets oro på allvar. Föräldrar rekommenderas att göra saker för klimatet och miljön tillsammans med barnet.
I guiden finns dock ledtrådar om att dessa mentala redskap inte är hela lösningen. En av punkterna är nämligen: Känn hopp. Hoppet kan enligt guiden ökas genom bland annat ”en tro på att samhället kan förändras”. Hur samhällsutvecklingen ser ut är alltså grundläggande för hur väl människor kan hantera sin klimatångest.
