På många håll i Europa satsas det på järnvägen. Häromdagen öppnade en ny snabbtågslinje mellan Paris och Berlin, som på allvar ska kunna konkurrera med flyget. Och i land efter land satsas på nattågslinjer, ett smart sätt att utnyttja natten för att transporteras långa sträckor när resenären ändå ska sova.
Men i Sverige ser det helt annorlunda ut. Järnvägsinvesteringarna har under decennier släpat efter i relation till antalet resenärer, men sedan Tidöregeringen tillträdde för drygt två år sedan har hastigheten i förfallet ökat. Regeringen har fattat ett antal beslut som aktivt leder till sämre tillgänglighet eller som minskar möjligheterna att komma ikapp med det eftersatta tågunderhållet.
Samtidigt som miljarder lagts på att hålla inrikesflyget under armarna har järnvägen kommit i andra hand, minst sagt. Vi har gått igenom järnvägspolitiken som först och fastnat för fem ödesdigra beslut för tågtrafiken:
1. Sänkt underhåll för järnvägen
Ett av de första besluten som regeringen fattade var att skära ner 750 miljoner från järnvägsunderhållet, trots ett stort antal uppenbart eftersatta sträckor. Enligt ansvarig myndighet hade pengarna inte kunnat användas, men detta motsägs av flera branschaktörer.
2. Stoppat nya stambanor
I samband med regeringstillträdet 2022 fattades direkt ett beslut om att stoppa bygget av nya höghastighetsbanor mellan Sveriges största städer. Beslutet fick omedelbart hård kritik från såväl näringsliv som oppositionen. Regeringen försvarade beslutet med att pengarna i stället behövs till stärkt underhåll, men som vi förklarar ovan skedde alltså en nedskärning även där.
3. Prioriterat väg före järnväg i nationella planen
I regeringens långsiktiga plan för infrastruktur prioriteras väg höjs vägunderhållet med 48 procent. Men järnvägsunderhållet höjs bara med 5 procent sedan förra planen, och räknar man med inflationen är det i praktiken ingen höjning kvar.
4. Låtit viktiga nattåg lägga ner
Trots enorma protester har regeringen valt att inte rädda nattågen mellan Göteborg och Umeå respektive Åre. Att upphandla tåglinjerna via Trafikverket hade sannolikt varit betydligt billigare än exempelvis kostnaden för att slopa flygskatten. ”För de resenärer som vill åka nattåget finns fortsatt möjlighet till detta via Stockholm”, var ansvarig ministers motivering.
5. Vädjat till kommuner om att ”stödflyga” i stället för att välja tåg
Infrastrukturministern tycks driva en kampanj för att få kommuner att sluta rekommendera sina anställda att ta tåget, och i stället välja att gynna sina lokala flygplatser. Detta trots att flyget till 98 procent är fossilt medan tåget helt drivs på el.
Foto: Chuck Kennedy/State department (Public Domain), News Øresund/Johan Wessman