I ett nytt dokument som Klimatgranskaren rapporterade om igår erkänner regeringen svart på vitt att man kommer bryta mot fyra av EU:s mest centrala lagar, bland annat EU:s klimatmål till 2030. Detta sker som en följd av regeringens utsläppsökande politik.
Men vad blir egentligen följden av att regeringen bryter mot EU-lagarna? Klimatgranskaren har frågat Sveriges ledande expert på EU:s klimatpolitik – Magnus Nilsson. Det första som kan hända, och som händer automatiskt, är att Sveriges ”utsläppsutrymme” utanför utsläppshandeln minskar om vi bryter mot reglerna som handlar om hur mycket kol vi ska binda i skog och mark.
Men värre blir det.
– Om Sverige bryter mot reglerna för utsläpp och eller reglerna för att binda kol får vi hoppas att vi bli dragna inför domstol – i ett fungerande rättssystem gäller lagen lika för alla. Det är möjligt att det är det som kommer ske också, säger Magnus Nilsson till Klimatgranskaren.
Om vi blir dragna inför domstol, vad kan hända då?
– Omöjligt att säga, men domstolen kommer sannolikt att försöka räkna ut hur mycket vi sparat på att inte följa lagen och sedan multiplicera denna summa med, säg 1,25, detta blir i så fall våra böter. I en rättsstat får inte brott löna sig.
Regeringen räknar även med att Sverige inte kommer att följa lagarna om förnybar energi och energieffektivisering. Detta riskerar inga direkta straff i dagsläget. Men om alla länders gemensamma ansträngningar inte leder till att hela EU klarar sina mål är EU-kommissionen skyldig att lägga förslag om nya lagar som gör att målen säkras, menar Nilsson.
Även om straffen kan bli omfattande för Sverige vill Magnus Nilsson framhålla en annan aspekt av det – sveket mot samarbetet.
– Jag tycker detta med straff är en aspekt som ges orimliga proportioner. EU är ingen uppfostringsanstalt utan ett samarbete baserat på förtroende och ömsesidighet. I slutändan är den stora risken att det globala klimatarbetet slutar fungera om EU, den viktigaste motorn i samarbetet, inte lever upp till sina åtaganden under Parisavtalet, säger han.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet och SVT
