Utsläppsminskningar på 90-95 % rekommenderades av EU:s klimatvetenskapliga råd i fjol. Elva EU-länder, i vilka Sverige inte ingick, vädjade nyligen till EU-kommissionen om att hörsamma detta. EU-kommissionen tycks glädjande nog ha lyssnat. Ett nytt förslag om 90 % utsläppsminskningar till 2040 har lagts fram.
Att målet sätts i spannets lägsta siffra har kritiserats. ”Vetenskapen säger 90–95 procent. Då borde det vara en ryggmärgsreflex hos varje politiker som vill ha en rimlig planet kvar att leva på att välja 95 procent”, skriver Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner i ett uttalande.
Ändå kommer målet bli svårt att uppnå för Sverige med nuvarande regerings klimatpolitik, vilken enligt regeringen själva kommer öka utsläppen kraftigt till 2030.
”Om vi nu ökar våra utsläpp till 2030 blir det mycket svårare och sannolikt även dyrare för oss under perioden 2030–2040” säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och ledamot av klimatpolitiska rådet, till DN.
Storskalig infångning och lagring av koldioxid ska enligt kommissionen spela en avgörande roll. Lagringskapaciteten för koldioxid bör enligt kommissionen öka från 50 miljoner ton årligen år 2030 till 280 miljoner ton år 2040. Något som enligt den miljöpartistiske EU-parlamentarikern Per Holmgren är en orealistisk ursäkt för utebliven klimatomställning:
”Framför allt högerpartierna i EU sätter en enorm tilltro till kommande tekniska science fiction-lösningar. Det riskerar att bli en ursäkt för att inte minska utsläppen här och nu” säger han till DN.
Ett formellt lagförslag kommer att presenteras senare i år, efter valet av ny EU-kommission. Årets EU-val, som efter värmerekorden 2023 kommit att kallas för ett ”klimatval”, blir därför avgörande för förslagets verkliga tyngd. Om EU ska ha en chans att uppnå målet krävs EU-politiker med en arsenal av skarpa åtgärder.
