De senaste decennierna har textilindustrin exploderat. Hundratals miljarder plagg produceras årligen trots att det redan finns kläder för sex generationer framåt på jorden idag. Med hjälp av aggressiv marknadsföring och influencer marketing har antalet nya kollektioner gått från ett par om året till flera i veckan. En smutsig snabbmode-, eller fast fashion-industri, har vuxit fram med stor negativ inverkan på miljö och människa. Textilindustrin står idag för ungefär 10 procent av de globala utsläppen, därtill används stora mängder vatten, mark och kemikalier för producera material och textilier.
En tredjedel av de köpta plaggen används aldrig och svenskarna använder varje plagg allt färre gånger. Kläderna används i snitt 7 gånger för att sedan slängas i soporna eller lämnas på ”återvinning”. Denna återvinning har visat sig vara ett luftslott. Endast 1% av textilierna återvinns idag, en stor del läggs på hög i länder som Benin, Ghana och Indien. Där förgiftar de miljön och förstör människors livsmiljöer. Trots fast fashion-företagens återkommande försök att öka återvinningen och minska sina utsläpp med mer och mindre framgångsrika investeringar menar forskare att återvinning inte räcker – fast fashion-företagen måste minska sin produktion med 75 procent för att kunna bli hållbara.
Hur ska det gå till?
Klipp till Frankrike. Landet där politikerna tagit klimatledartröjan från Sverige och levererar modigt beslut på modigt beslut. De har i dagarna beslutat att lägga på en miljöskatt på snabbproducerade plagg, vilket bland annat Aftonbladet rapporterat om. 5 euro, cirka 55 kronor, ska läggas på per plagg. Och skatten ska öka till 10 euro år 2030. Görs kläder dyrare kommer färre plagg inhandlas. Svårare än så är det inte.
Vad är då ett snabbproducerat plagg?
Antalet producerade plagg och antalet nya kollektioner ligger till grund för bedömningen. Det kan betyda att massproducerande företag som inte delar sina produktionsvolymer idag, som exempelvis H&M, kan behöva göra det. Syftet är att minska den negativa inverkan textilindustrin har på klimat, människa och miljö. Men samtidigt trycker Frankrike till de kinesiska rekordsnabba så kallade ultra fast fashion-företagen som Shein och Temu – vilket gynnar inhemsk produktion.
Förbud mot reklam för billiga textilier införs också och alla producenter måste informera kunderna om vilken miljöpåverkan plaggen har.
I Sverige verkar regeringen inte lika sugna. Efter ett besök vid en av världens största kläddumpningsplatser kallade klimatminister Romina Pourmokhtari till pressträff… för att meddela att vice ordförande för delegationen för cirkulär ekonomi blir ordförande. Samma vecka chockerades Europa av att Sverige som ensamt land röstat mot EU-direktivet om ”due diligence” som kräver att företag tar större ansvar för människa och miljö.
