Allt mer av klimatpolitiken avgörs på EU-nivå, vilket gör att valet till Europaparlamentet ökar i vikt för de som bryr sig om vår och planetens framtid. Men vad har egentligen våra parlamentariker pysslat med i Bryssel och vad ska de göra efter nästa period? Nedan hittar du allt du kan tänkas behöva för att göra ett aktivt och informerat klimat-val!
En hektisk mandatperiod
Europaparlamentet lämnar nu en väldigt händelserik mandatperiod bakom sig. Det var länge sedan – om ens någonsin – som så mycket politik avgjordes under en och samma period.
Framförallt har det stora ”Fit For 55” baxats igenom. Detta är inte ett träningsprogram för de som närmar sig 55 år, utan ett lagstiftningspaket för att unionen ska minska utsläppen med minst 55 procent till 2030 och når klimatneutralitet senast 2050.
Paketet innehåller en rad avgörande lagstiftning. Bland annat hittar vi här EU:s olika system för handel med utsläppsrätter, som numera täcker industrier, energiproduktion och transporter. Här hittar vi även utsläppskrav på bilar, skogsbruk, nya krav på flyg och sjöfart samt förnybar energi och energieffektivisering.
Så har partierna skött sig
För att bedöma partiernas prestationer får vi vända oss till experterna – de som varje dag jobbar med miljöpolitik och driver på för omställningen: miljörörelsen. Här hittar vi framförallt två stora och ambitiösa granskningar. Den första har genomförts av sex stycken av Europas största och mest inflytelserika miljöorganisationer, som alla har experter stationerade i Bryssel för att dagligen följa politiken. Här ingår bland annat WWF Europe och paraplyorganisationen European Environmental Bureau (EEB).
Genom att ha granskat hur europaparlamentarikerna röstat i viktiga miljöomröstningar har miljörörelsen kunnat ta fram ett betyg på alla partier. Poäng delas ut och man kan maximalt samla ihop 100 stycken.
I topp i rankingen hittar vi Miljöpartiet, som är snubblande nära att lyckas samla ihop alla poäng. Kort därefter hamnar Vänsterpartiet. Därefter ser vi ett hopp ner till S, L och C och sen ytterligare ett hopp ner till de som miljöorganisationerna kallar för de ”förhistoriska tänkarna” M, KD och SD.
Nästa granskning är genomförd av Naturskyddsföreningen i Sverige. De har gått igenom hur svenska europaparlamentariker röstat i 88 viktiga omröstningar och satt betyg därefter. Även här kommer miljöpartisterna ut bäst, tätt följda av V. Och bottenligan domineras också av parlamentariker från SD, M och KD.
Hela rankingen ser ut såhär:
Framåt: Det lovar partierna
Det är viktigt att se hur partierna skött sig historiskt, men minst lika viktigt är vad de lovar för kommande mandatperiod. Och det kommer från ett klimat- och miljöperspektiv bli en spännande sådan.
Först och främst har det dykt upp ett rejält hot mot den gemensamma politiken när fler och fler partier går till val på att riva upp hela eller delar av ”Fit Fot 55”. Detta hade varit ett rejält bakslag för klimatpolitiken.
För det andra kommer EU anta ett nytt klimatmål under perioden – det som ska gälla för år 2040. Här har EU-kommissionen redan föreslagit ett mål om att minska utsläppen med 90 procent, vilket inte är förenligt med vad forskningen säger krävs för att ligga i linjer med Parisavtalet. Här är hård debatt att vänta.
Naturskyddsföreningen har ställt 20 konkreta frågor till partierna inför valet. Bland annat ställs krav om nollutsläpp 2040, förbud av misstänkt cancerframkallande PFAS och skarpare klimatkrav på flyget.
Endast ett parti har sagt ja till alla 20 krav – Miljöpartiet. Men återigen är Vänsterpartiet hack i häl.
Inte överraskande kommer SD ut sämst i listan, med KD strax ovanför sig.
Nedbrutet per krav förhåller sig partiernas svar enligt följande:
