Sverige lägger sig på den absoluta bottennivån i EU när det gäller att beskatta de drivmedel som orsakar klimatförändringarna. Det var ett av beskeden vid gårdagens pressträff med bland andra klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen.
Och hittills under mandatperioden har regeringen sänkt skatten på bensin och diesel för 17 miljarder per år. Skatten på fossila drivmedel sänktes första gången redan i budgeten för 2023. Då var det en sänkning på 6,7 miljarder per år, som beräknas ge ökade utsläpp på ca 300 000 ton koldioxid per år.
I regeringens andra budget, för 2024, sänktes skatten igen med 6,5 miljarder per år. Sänkningen beräknas öka utsläppen med 350 000 ton koldioxid i år och ännu mer kommande år.
Och så har vi då gårdagens sänkning av bensinskatten med 75 öre för att kompensera för den något höjda reduktionsplikten.
DN:s politiske kommentator Tomas Ramberg sammanfattar:
”När regeringen går till val 2026 kommer den att ha sänkt bilisternas bränsleskatter med 17 miljarder. Det är en ”sifferexercis” som är större än vad regeringen satsade på välfärden i Sveriges kommuner och regioner i förra budgeten. Sverige lägger sig i EU-botten när det kommer till bränsleskatter där vi enligt finansdepartementet tävlar med Bulgarien om att göra det förmånligt att köra bil.”
Ytterligare en aspekt av sänkningen är att det blir mer förmånligt att köra med fossila drivmedel. Bilbranschen har tidigare lyft just detta som ett problem: det blir mindre attraktivt att köpa elbil när regeringen hela tiden subventionerar fossila drivmedel. En tänkbar konsekvens är därför att övergången till elbilar bromsas upp ännu mer med gårdagens besked.
Foto: Liberalerna/Landstingshuset, wikimedia commons
