En humanitär katastrof utspelar sig just nu på Afrikas horn. I november larmade 16 internationella organisationer om att situationen kan leda till fullskalig svält om inte omvärlden omedelbart sätter in mer resurser.
Klimatförändringar med extrem torka i kombination med stigande matpriser och inflation är viktiga orsaker. Torka har alltid förekommit i regionen men den kommer nu allt oftare och i allt mer extrem form än tidigare. Årets torka är den värsta som uppmätts, enligt amerikanska NASA.
20 miljoner barn hotas nu av hunger och sjukdomar, rapporterade FN:s barnfond UNICEF strax innan jul. Antalet är en fördubbling jämfört med i somras. Många människor svälter redan nu ihjäl varje dag, och situationen kan förvärras ytterligare under 2023, skriver organisationen IRC.
Bristen på resurser är alltmer akut. FN:s livsmedelsprogram WFP, som arbetar med humanitärt bistånd för människor i nöd, varnar för att gapet mellan behov och tillgängliga resurser är större än någonsin. WFP:s egna kostnader har ökat med hela 44 procent sedan 2019 till följd av höjda matpriser och inflation.
Samtidigt kommer nu beskedet om att den svenska regeringen, mitt under pågående hungerkris, skär ner anslagen till ett antal FN-organ som jobbar med att hjälpa de mest utsatta. Att biståndet ska minska med 7 miljarder jämfört med om enprocentsmålet hade behållits var känt sedan tidigare, men dagen innan julafton gav regeringen besked om var neddragningarna ska ske.
”Vi vill se fler matpaket och färre konferenser”, sa bistånds- och handelsminister Johan Forssell (M) i en TT-intervju i samband med att regeringens prioriteringar blev kända.
Det är ett uttalande som ter sig märkligt med tanke på att en av de stora nedskärningarna sker just på det FN-organ som sysslar med att förse världens mest utsatta människor med mat, livsmedelsorganet WFP. WFP får se stödet från Sverige minska med 47 miljoner kronor 2023 jämfört med 2022. FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) får nedskärningar på 36 miljoner. FN:s flyktingorgan (UNHCR) får nedskärningar på 46 miljoner, och FN:s kontor för humanitärt bistånd (UNOCHA) får nedskärningar på 10 miljoner.
Andra FN-organ som UNAIDS och UNDP får ännu större neddragningar i regeringens budget, liksom de klimatfonder som ska hjälpa de fattigaste länderna att ställa om och och anpassa sig till framtida klimatkatastrofer.
Regeringen framhåller att det humanitära stödet ökar med 400 miljoner i budgeten. Sammantaget uppgår dock neddragningarna på FN-organen till en betydligt högre summa än så.
2023 blir ett tufft år för jordens mest utsatta människor, när det krympande biståndet ska räcka till allt fler. Men pengar frigörs samtidigt så att priset på bensin kan sänkas med 14 öre vid pump.
