Det kommer bli dyrt att skydda sig mot ett klimat i kris. Det börjar sjunka in hos de flesta, även hos regeringen. Översvämningar, bränder och stigande havsnivåer har potential till enorm ödeläggelse. För att minska den kan krävs omfattande byggen; dammar, diken och skyddsvallar.
Eftersom ansvaret för klimatkrisen är delat förväntar sig nog de allra flesta kollektiv hantering av dess effekter. Den som är bosatt i ett utsatt läge är inte mer skyldig till klimatförändringarna än någon annan.
Men när kommuner bygger skydd mot klimatkrisens effekter är det husägarna själva som ska betala notan. Det är ett av huvudförslagen i regeringens klimatanpassningsutredning. Alla som gynnas av skyddet ska betala en avgift till kommunen, proportionerlig mot hur stor nytta de har av åtgärden.
Oppositionen är kritisk mot att det ekonomiska ansvaret för klimatkrisens följder läggs på privatpersoner.
– Regeringen har förbjudit utredaren från att föreslå det som alla vet måste till – statlig medfinansiering, säger Daniel Helldén (MP) till DN. Helldén betonar att det inte handlar om några små summor:
– Vi vet sedan länge att det handlar om hundratals miljarder i kostnader, och ju längre vi väntar desto dyrare blir det.
Vad händer för den som inte kan betala? Inte osannolikt väntar rivning. Det är i alla fall vad som väntar för över 150 stugor i Axeltofta – i vårt framtida klimat skulle det bli för farligt att bo kvar. Vid kraftiga flöden från närliggande Saxån kommer området fullkomligt dränkas.
Kostnaden för att skydda Axeltofta skulle landa på 180 miljoner kronor, enligt kommunens beräkningar. En summa som de inte tänker hosta upp. Istället får de boende i Axeltofta ta den ekonomiska smällen. Stugorna i Axeltofta är nämligen plötsligt knappt värda något alls. De boende är dessutom själva ansvariga för att riva sina hus och rensa tomterna.
Lisa van Well forskar på planerad reträtt vid Statens Geologiska Institut. Hon varnar för bristande insikt om situationens allvar. Det byggs alltmer strandnära – trots att klimatförändringarna kan göra bostäderna farliga att bo i.
– Man behöver inse att hotet är så starkt att det är här i dag, inte i en avlägsen framtid, säger Lisa van Well till DN.
Regeringens förslag kan vara slutet på sjötomt för andra än de rikaste. Men inte ens miljardärerna borde vara nöjda. För hur är det att bo strandnära i en klimatmässig rodeo? Havsglimten riskerar att bytas mot ”glimt av skyddsvall”.
