Regeringens utredare John Hassler fick i somras uppdraget att se över Sveriges klimatmål och klimatpolitik. Det råder viss oklarhet kring varför utredningen tillsattes från första början. Regeringen pekar på behovet att uppdatera målen i ljuset av nya EU-beslut, men många har pekat på att utredningen snarare ska ses som ett beställningsjobb från en regering som gett upp hoppet om att nå de nuvarande målen.
Hur som helst. Det är värt att notera att Hassler, som är professor i nationalekonomi, i sitt arbete inte har haft någon experthjälp från klimatforskare eller andra sakkunniga inom ramen för uppdraget. Han skriver själv att det inte funnits något utredningssekretariat, inte heller några andra utredningsledamöter eller sakkunniga. Varför då kan man undra?
Vad föreslår då Hassler? Jo: Sveriges klimatmål (både till 2045 och 2030) ska göras om, och att målet om minskade utsläpp med 70 procent inom transportsektorn tas bort. I stället vill han se ett mål om elektrifiering.
Båda dessa förslag får nu skarp kritik från miljörörelsen. Naturskyddsföreningen skriver så här:
”Vi är kritiska till utredningens förslag om att Sveriges klimatmål till år 2030 ska göras om, och att en utredning om nya inleds. Det skulle skapa en stor osäkerhet i den politiska styrningen, resultera i att Sverige tappar tempo i klimatomställningen, och innebära en risk för sänkningar av målen. Regeringens fokus bör i stället ligga på genomförande av åtgärder som ger snabba utsläppsminskningar”.
Naturskyddsföreningen är menar också att det vore ett misstag att ta bort utsläppsmålet för transporter:
”Naturskyddsföreningen är också starkt kritisk till utredningens förslag om att överge målet om att minska transporteras utsläpp med 70 procent åren 2010-2030, och att ersätta det med ett mål om elektrifiering av transportsektorn. Det är även djupt beklagligt att utredaren vill att Sverige ska avstå från att införa ett nationellt konsumtionsbaserat utsläppsmål, trots att det finns ett färdigt förslag på ett sådant från en enig parlamentarisk utredning”.
WWF skriver så här:
”Elektrifiering av transportsektorn är jätteviktigt. Men förslaget innebär en rökridå som döljer att utsläppen kommer att skena när regeringen sänker skatten på bensin och diesel samt kravnivåerna i reduktionsplikten. Det innebär också att åtgärder för att minska biltrafiken i städer inte omfattas av målet och därmed riskerar att nedprioriteras, vilket är negativt för såväl stadsliv, som klimat och folkhälsa. Förslaget fokuserar för ensidigt på elektrifiering och innebär en försvagning av transportmålet.”
Eftersom varje bil rullar i genomsnitt 17 år så innebär det att massor av bensin- och dieselbilar fortfarande kommer finnas på vägarna 2030. Dessa bilar kommer ju fortsätta släppa ut koldioxid, och dessa utsläpp kommer man inte åt genom ett mål som enbart fokuserar på elektrifiering.
Utöver dessa förslag finns en lång rad andra förslag från utredaren.
En uppenbar risk är att Sveriges klimatarbete kommer att fördröjas kraftigt av de nya förslagen. Om Hassler får som han vill kommer nu alltså flera frågor som handlar om Sveriges klimatmål och klimatpolitik att bollas över till klimatberedningen, som under flera år ska sitta och diskutera nya mål för politiken.
Har vi tid att pausa klimatpolitiken under flera år?
