Världens länder subventionerade förra året fossila bränslen med hela 83 biljoner kronor, eller motsvarande 75 svenska statsbudgetar. Summan motsvarar 7,1 procent av hela jordens BNP. Det visar nya siffror från Internationella Valutafonden (IMF). Det är mer än vad världens länder spenderar årligen på utbildning (4,3 procent av den globala inkomsten) och ungefär två tredjedelar av vad de spenderar på sjukvård (10,9 procent).
De fossila subventionerna har ökat till följd av kompensationsåtgärder för höja priser på olja och gas efter Ukrainakriget och till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.
Uppgifterna släpps samtidigt som jorden just upplevt den överlägset varmaste julimånaden någonsin, skogsbränder härjat runt om över världen och andra klimatkatastrofer som översvämningar, torka och tyfoner plågar planeten.
Ett av de länder som nu ökar sina fossila subventioner är Sverige. I förra årets budgetproposition utgjordes över en tredjedel – drygt 14 miljarder kronor – av reformutrymmet av ökade fossila subventioner. Skatten på bensin och diesel sänktes rejält, pengar omfördelades från järnväg till väg och klimatbonusen för elbilar togs bort.
Det nya klimatanpassade reseavdraget, som skulle gynna kollektivtrafikresenärer och glesbygdsbor, skrotades till förmån för ett förslag som ensidigt gynnade bilister som fick höjd milersättning.
Diagram från Internationella Valutafonden (IMF) över fossila subventioner per år
