Sverige skulle bli först i världen med att föreslå ett skarpt mål om minskade utsläpp från konsumtion. Mer än hälften, 60 procent, av de utsläpp som svenskar orsakar sker utomlands och kommer från det vi köper. Det är till exempel utrikes flygande och import av varor. Dessa utsläpp omfattas inte alls av de nuvarande svenska klimatmålen.
Det var precis det som den så kallade Miljömålsberedningen fick i uppgift av den tidigare rödgröna regeringen att hantera. Beredningen bestod av ledamöter från alla partier och i april 2022 var man överens: Utsläppen från konsumtionen ska vara netto noll år 2045 och utsläppen från den offentliga sektorn ska minska snabbare än det övriga samhället. I vanliga fall när en parlamentarisk beredning är överens tar regeringen därefter över taktpinnen och skriver om överenskommelsen till ett förslag som sen ska bli lag.
Men i detta fall har någonting hänt på vägen. Regeringen med stöd av SD har inte nämnt konsumtionsmålet med ett andetag, trots att alla partier skrev under överenskommelsen. Det står ingenting om ett konsumtionsmål i Tidöavtalet, det avtal som regeringspartierna slutit med SD om inriktningen för mandatperioden. Varken i medierna eller i skriftliga svar till riksdagen har ansvarig minister Romina Pourmokhtari nämnt någonting om att gå vidare med ett mål.
Och duckandet fortsätter. När Klimatgranskaren hör av sig till Klimat- och Näringslivsdepartementet för att få svar från Pourmokhtari duckar ministern. Istället får vi svar från en opolitisk departementssekreterare:
Regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att följa upp statistik om exportens effekt på de globala utsläppen, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat. Detta är ett viktigt underlag för vidare arbete med Miljömålsberedningens förslag. Övriga förslag från Miljömålsberedningen bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen fokuserar alltså på den enda delen av överenskommelsen som inte har med konsumtionens utsläpp att göra och duckar i övriga frågor. Nu får regeringen kritik för sin undfallenhet.
– Sverige har en historisk möjlighet – en enig riksdag har röstat för vad som skulle kunna bli världens första nationella mål om noll växthusgasutsläpp från konsumtion. Sverige som ett rikt land med höga utsläpp per person under många år har ett stort ansvar för att leva upp till sina åtaganden internationellt, så det är dags för politiken att leverera. Vi förstår inte vad regeringen väntar på, säger Hanna Nelson till Klimatgranskaren, policychef Oxfam Sverige som drivit frågan om konsumtionens klimatpåverkan länge. Hon får medhåll av Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg:
– Det är anmärkningsvärt att ett så väl utrett förslag som har så starkt stöd i riksdagen inte bara kan tas vidare. Istället förhalas det, när det hade kunnat klubbas omedelbart. Vi är besvikna, säger han till Klimatgranskaren.
Det återstår att se om regeringen kommer nämna frågan när de under hösten lägger fram sin klimatpolitiska handlingsplan.
Fakta
Konsumtionsbaserade utsläpp
– De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 8 ton per person och år.
– De omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige, oavsett var utsläppen sker.
– Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).
– Hushållens konsumtion kan delas in i fyra stora konsumtionsområden: transporter, livsmedel, boende och övrigt.
Källa: Naturvårdsverket