Det är i en intervju i SvD som infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) skönmålar flygets framtid. På frågan om vi kommer flyga mer i framtiden än idag blir svaret glatt: ”Ja, det finns ingenting som tyder på att behovet av att flyga minskar.” Detta trots att flygresandet och därmed även utsläppen ökat markant sedan 90-talet (fram till flygskattens införande och därefter pandemin) och att svenskars flygresande är fem gånger högre än det globala genomsnittet.
Skälet till Carlsons optimism är bioenergi och elektrifiering. Följande frågor och svar går att läsa i SvD:
Så ni vill ha biodrivmedel till flyget men inte till bilarna?
– Ja, det är elektrifiering som är vägen framåt för fordonsflottan. Däremot är det betydligt svårare att elektrifiera luftfarten och sjöfarten. Så hållbart flygbränsle blir viktigt för de längre flygresorna.
Vilken potential har elflyget?
– Utvecklingen går väldigt snabbt både för vätgasdrivna motorer och för elflyget. I ett första steg blir det elflyg på kortare sträckor inrikes. Men flyget kan säkert elektrifieras även för längre sträckor.
Båda dessa tekniker menar Andreas Carlson bidrar till att flyget blir ”ett av de mest klimatsmarta sätten att resa på”.
Men infrastrukturministerns svar går rakt emot den forskning som finns på området. I en stor forskarrapport som nyligen publicerades av forskare vid Chalmers och KTH tittade man på just nya tekniker för att bekämpa flygets utsläpp. Läsningen är dyster, två av slutsatserna är nämligen att varken biodrivmedel eller elflyg har särskilt stor möjlighet att i närtid minska utsläppen.
Biodrivmedel har problemet att även den bidrar till de så kallade höghöjdseffekterna, den extra klimatpåverkan som sker på hög höjd. Men det slutar inte där. Forskarna konstaterar att bioråvara är en global bristvara och kommer efterfrågas inom fler och fler områden. Uttag av mer bioråvara kan därför hota biologisk mångfald och matproduktion.
Elektrifieringens utmaning är det som kallas energitäthet. För att elflyg ska kunna konkurrera så måste energitätheten i batterierna fyrdubblas och en sådan fyrdubbling spås inte ske på de närmaste 30 åren. Och även om teknikutvecklingen tar oss dit kommer dessa plan ändå bara kunna konkurrera på kortare sträckor, vilket motsvarar en ganska liten del av allt flygande. Det är dessutom de långa sträckorna som är mest skadliga för klimatet, inte minst eftersom de bidrar till mer höghöjdseffekter.
Infrastrukturministern har nu skaffat sig ett track record att gå emot etablerad forskning och expertis. Nyligen menade han att vi kan köra bil helt obehindrat och nu är det alltså flygandet som ska fritas allt ansvar, trots forskarnas varningar. Kanske har han inspirerats av partikollegan Skyttedal som kallade de som väljer bort flyget för ”dumpuckon”?
