EU-kommissionen presenterade för några månader sedan sin rekommendation för nya klimatmål till 2040. Själva förslaget kommer först efter EU-valet, men kommissionen rekommenderar att det nya klimatmålet ska vara 90 procent minskade nettoutsläpp till 2040.
EU:s vetenskapliga råd menar att om EU ska ha en chans att klara Parisavtalet måste utsläppen minska med 90-95 procent till 2040.
Flera medlemsländer har redan gått ut med sina krav. Danmark var först ut med att ställa sig bakom att EU:s nya klimatmål måste vara över 90 procent till 2040. Polen, Irland och Bulgarien var snabbt ute med samma krav. 11 länder, med bland annat tungviktarna Tyskland och Frankrike, krävde i ett brev till kommissionen “ambitiösa mål i linje med 1,5 gradersmålet”. Ska man tro EU:s vetenskapliga råd betyder det alltså mål på 90-95 procent.
Ekonomin viktigare än exakt siffra
På andra sidan de ambitiösa länderna står bland annat Ungern, som förutom att förespråka mindre klimatpolitik i EU, även tar över ordförandeskapet i EU i juni. Men även Sverige sällar sig nu till gruppen som inte vill ha högre ambitioner till 2040. Det meddelar idag Daniel Westlén, statssekreterare vid Klimat- och näringslivsdepartementet som säger att Sverige inte bestämt sig för en siffra.
– Det som är viktigt är att Europa visar att klimatomställningen går att göra i en växande ekonomi. Om inte vi kan visa att välståndet ökar för den europeiska befolkningen så kommer vi inte att få med oss människor på det här, säger Daniel Westlén.
När kommer Sverige ställa sig bakom en siffra?
– Jag tror egentligen inte det viktigaste är siffran. Det viktiga kanske inte är om det blir 88, 90 eller 92 procent, utan att vi ser att Europas ekonomi kan ställas om på ett sätt att vi passerar det här med flaggan i topp, säger Daniel Westlén.
