Rockström: Elektrifiering inte tillräcklig klimatpolitik

Nedlagt Miljödepartement, halverad miljöbudget och sänkta klimatambitioner ersätts med energipolitik. Regeringens strategi får tummen ner av den världsberömda klimatforskaren Johan Rockström.

Emma Wikström

create 2023-01-23 update 2023-01-23

Under klimattoppmötet COP27 i Egypten sa statsminister Ulf Kristersson att “klimatpolitik börjar och slutar med energipolitik”. I januari 2023 lades Miljödepartementet ner och frågorna sögs upp i ett nytt departement där de hamnade under närings- och energipolitiken. 

I en intervju i Dagens Industri, konstaterar Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och professor vid Stockholms universitet, att elektrifieringen är nödvändig, men att begränsningen av klimatfrågan till att handla om energi går på tvärs med vad vetenskapen säger.

”Det här ser jag som problematiskt, och det är inte i överensstämmelse med vad vetenskapen visar. Både FN:s klimatpanel IPCC och vår egen forskning visar tydligt att vi missar målen i Parisavtalet och klarar inte att hålla uppvärmningen väl under två grader om vi bara fokuserar på energiomställningen och att gå från kol, olja och gas till förnybart”, säger han.

”Tvärtom måste vi ha hela paletten av hållbarhetsfrågor för att säkra klimatet, alla de planetära gränserna behöver hanteras samtidigt. Sverige måste fortsätta att ha en bred miljöagenda.”

Här har regeringen backat ordentligt. Med en halverad miljöbudget riskerar mängder av hotade arter dö ut. Samtidigt är regeringen också kritisk till EU:s förslag om att Sverige ska restaurera mer natur till 2030 för att lyckas nå målet om ökad biologisk mångfald som togs på FN-toppmötet COP15 i Kanada i december.

Men inte bara miljöpolitiken är nedprioriterad. Sänkta klimatambitioner genom bland annat subventionering av fossila bränslen och minskade bidrag till klimatfonder har också gjort att Sverige har tappat sin ledarposition och därmed möjlighet att påverka andra länder i rätt riktning.

”När ett sådant land plötsligt säger att vi inte anser oss ha råd att hålla ambitionsnivån så skickar det riskabla signaler till omvärlden. Framför allt till stora utvecklingsekonomier, som förstås säger att om ett så rikt och välutvecklat land, med så goda förutsättningar, inte anser sig ha råd – hur i allsin dar ska vi då ha råd?”

Men spelar det verkligen roll vad vi i Sverige gör? Ja, menar Rockström:

”I klimatsammanhang skulle jag påstå att vi är en stormakt, i den mening att det finns en respekt för hur beslut fattas och vad vi åstadkommit. Och det där tittar Modi på i Indien, Xi Jinping i Kina, och nu Lula i Brasilien. Man ska inte underskatta vad det betyder.”

Dela