Det har svidit att köpa olivolja de senaste åren. Och det är inte konstigt; sedan 2021 har priset på matoljor ökat med 52 procent i svenska affärer. Primitivo Fernández, direktör för de spanska olivoljeproducenternas centralorganisation Ainerac, berättar för DN om hur klimatförändringarna slår mot produktionen.
– Två faktorer har samverkat. Vi har haft flera år av torka och samtidigt höga temperaturer, inte bara under sommaren utan också under våren.
Olivolja är inte den enda som har blivit dyrt. Priset på socker har ökat med 68 procent, ris med 45 procent och mjöl med 39 procent, för att nämna några exempel. Kakao- och chokladdrycker har blivit 47 procent dyrare, men detta lär bara vara början – det globala kakaopriset har nämligen femdubblats.
I en studie från i våras, publicerad i Nature, jämförs historiska data för matinflation. Siffrorna visar bland annat att extremhettan 2022 tydligt bidrog till de ökade livsmedelspriserna. Utvecklingen ser ut att fortsätta.
En årlig prisökning på 2 procent har varit standard i livsmedelsbranschen de senaste decennierna. Forskarna i studien beräknar att årliga matprisökningar blir 45 till 160 procent större fram till år 2035 på grund av global uppvärmning. Torka, översvämningar och annat extremväder förstör enorma skördar. Hur stor prisökningen blir beror bland annat på hur utsläppen utvecklas, säger Friderike Kuik, meteorolog senior ekonom på Europeiska centralbanken och en av studiens författare, till DN.
Kallduschen i mataffären är visserligen kännbar, men krisen för livsmedelsproduktion har ännu allvarligare konsekvenser globalt. En rapport från IPCC pekar på att antalet människor som riskerar svält kommer att öka fram till 2050. Även här understryker man att krisens omfattning kan variera stort. I rapporten uppskattas att mellan 8 och 80 miljoner fler människor kommer att riskera svält på grund av klimatförändringar år 2050.
