Stockholms näringsliv lobbar för mer fossilflyg

Mitt i klimatkrisen kräver nu Stockholms Handelskammare en chockökning av kapaciteten på Arlanda – detta trots att flygandet aldrig varit i närheten av att slå i kapacitetstaket.

Lorentz Tovatt

create 2023-08-22 update 2023-08-22

Frågan om stockholmsflygets framtid fortsätter att debatteras. Regeringen har stoltserat med att de stoppat nedläggningen av Bromma flygplats, trots att flertalet utredningar konstaterat att flygplatsen saknar nytta.

Men nu bränner det till även i den andra frågan som länge debatterats – Arlandas framtid. De senaste åren har en konflikt rasat om huruvida flygplatsen behöver ytterligare en rullbana. Socialdemokraterna drev aktivt på för detta i regeringsställning, men stoppades från att gå vidare med planerna av Miljöpartiet.

I samband med bråket avslöjades samtidigt att ett okänt lobbynätverk – Connect Sweden – varit inbjudna av dåvarande infrastrukturminister Eneroth (S) att påverka framtiden för Arlanda. Gruppen arbetade för att öka flygandet och i styrelsen satt bland annat Jacob Wallenberg och Maria Rankka – dåvarande VD för Stockholms Handelskammare.

Vill öka flygandet och stoppa järnväg 

Nu är Stockholms Handelskammare igång igen. I en intervju i Expressen kräver man att regeringen snabbt lägger fram en färdplan för Arlanda och påbörjar bygget av en ny rullbana. Hur en sådan rullbana – som skulle dubblera kapaciteten på Arlanda – är förenlig med klimatmålen uttalar sig Handelskammaren inte om och Expressen bemödar sig inte att fråga.

Handelskammaren har gjort sig kända som flygets bästa vän. Som del i detta har man relativt nyligen gått ut och motarbetat nya stambanor för järnväg i Sverige.

Långt ifrån kapacitetstaket 

Förespråkarna för en utbyggnad argumenterar ofta för att den behövs för att flygandet ska kunna öka. Men Arlanda har aldrig varit i närheten att slå i sitt tak för kapacitet. Tvärtom – flygplatsen trafikeras till och med mindre nu än vad den gjorde för 20 år. Miljötillståndet för Arlandas tre banor medger att flygplatsen får trafikeras med 350 000 starter och landningar totalt årligen. 2018, alltså innan pandemin, hanterade Arlanda inte ens 250 000 starter och landningar per år.

Maxkapaciteten på Arlanda är ca 90 starter och landningar per timme. Inte en enda gång åren innan pandemin kom Arlanda upp i över 73 starter och landningar per timme. Överkapaciteten blir extra tydlig när man jämför med en av världens största flygplatser, London Heathrow, som med sina endast två banor hanterar mycket fler flygplan än vad Arlanda gör.

fact_check Fakta

Arlanda flygplats

350 000: Arlandas miljötillstånd för de tre befintliga landningsbanorna medger 350 000 starter och landningar per år.

244 000: År 2018 hanterade Arlanda 244 000 starter och landningar på tre banor.

276 000: År 2000 hanterade Arlanda 276 000 starter och landningar på två banor.

Källa: bearbetning av luftfartsstatistiken av Arne Karyd/WWF

Dela