Notan efter stormen Hans riskerar att bli hög för Sveriges kommuner. Runt om i landet har vägar spolats bort, avloppssystem överbelastats och banvallar gjorts obrukbara av de enorma vattenmassorna. Vi har vetat länge att klimatförändringarna för Sveriges del kommer leda till ökad nederbörd, fler extrema skyfall och ökad risk för översvämningar. Forskare förklarade förra veckan i ett SVT-inslag hur ovädret Hans på ett högst konkret sätt hänger ihop med det varmare klimatet.
Trots detta valde Tidöpartierna att i vårbudgeten skära ner stödet till just kommunernas klimatanpassningsåtgärder med 25 miljoner. En stor del av pengarna skulle ha kunnat användas till just översvämningsskydd. Till DN motiverar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, beslutet så här:
Minskningen motiverades av att kunna finansiera ytterligare undersökningar av M/S Estonias skrov. Det var en relativt liten minskning som regeringen bedömde var möjlig att göra mot bakgrund av att anslaget inte hade använts fullt ut under 2022.
Förklaringen håller dock inte. Den ansvariga myndigheten MSB, som betalar ut stödet, uppger för DN att kommunerna inte hann ansöka i tid eftersom ansökningsperioden var för kort. Myndigheten har, tvärtemot den bild som ministern ger, märkt ett ökat intresse bland kommuner att söka bidrag. För närvarande ligger ansökningar för 1,6 miljarder kronor – mer än tre gånger så mycket som budgeten tillåter. De flesta ansökningarna handlar om skydd mot översvämning.
Så här skrev regeringens eget expertråd för klimatanpassning i en rapport så sent som 2022.
Expertrådet noterar att finansiering av klimat- anpassningsåtgärder är en nyckelfråga för flera aktörer. För aktörer på den lokala och regionala skalan finns behov olika typer av förutsägbara finansieringslösningar. Vi föreslår därför att regeringen inför ett ”Klimatanpassningskliv” liknande det ”Klimatkliv” som finns som investeringsstöd för lokala och regionala utsläppsminskande åtgär- der. Stödet bör, på samma sätt som för Klimatklivet, kunna sökas av alla utom privatpersoner.
Men i stället blir det nu mindre pengar till översvämningsskydd och andra åtgärder för att rusta Sveriges kommuner mot klimatförändringarna.
Det blir någon annan som får ta notan, för den lär bara fortsätta växa.
