Att regeringen vill få folk att flyga mer har nog få missat. Det senaste året har flygskatten slopats, nya miljardbidrag givits till flygplatserna och kommuner uppmanats att stödflyga mer.
Men det ”hjälper” inte. För trots den politiska kampanjen minskar flygandet i Sverige. Åtminstone inrikesflyget. Inrikestrafiken minskade med hela 9 procent under första kvartalet 2025, jämfört med samma period förra året. Detta visar nya siffror från Transportstyrelsen.
Utrikesflyget ökar däremot, om än marginellt. Sammantaget innebär detta att antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade till 6,06 miljoner under första kvartalet 2025, knappt 75 000 färre än under samma kvartal 2024.
Man ska bära i minnet att minskningen av inrikesflyget pågått under lång tid. En granskning av SVT visar att Sveriges regionala flygplatser har förlorat hälften av sina passagerare på fyra år och att en majoritet går med stora förluster. Från 4,7 miljoner resande 2019 till 2,3 miljoner 2023. Under samma period har resandet på de statliga flygplatserna minskat med 20 procent.
Det här innebär att flygplatserna nu gör enorma ekonomiska förluster, och att det är skattebetalarna som får stå för notan. Enligt organisationen Svenska regionala flygplatser, SRF, är underskottet över 622 miljoner.
Att flygandet minskar är goda nyheter för klimatet, eftersom nästan alla flygplan drivs av fossila drivmedel, och kommer fortsätta göra det under många år framåt.
Regeringen verkar dock se minskningen som ett problem, och svaret har hittills varit att lägga mer skattepengar på att få folk att välja flyget framför exempelvis tåget. Regeringen har beslutat att fortsätta driva Bromma flygplats i Stockholm trots att nästan all flygtrafik lämnat den. Kvar är nu nästan bara privatjets. Att fortsätta driva flygplatsen väntas kosta skattebetalarna hundratals miljoner under de kommande åren.
