Vad gör regeringen när alla syndabockar är skjutna?

Regeringen praktiserar den storskaliga varianten av ”hunden åt upp min hemläxa”. Men den uppätna hemläxan är en beboelig planet. Det skriver Jorunn Fagerström i veckans krönika.

Jorunn Fagerström

Publicerades create 2025-04-25 Uppdaterades update 2025-04-25

Det är inte bara bockar som är syndabockar. Sälarna har fått skulden för människornas hänsynslösa överfiske – och straffet är inget mindre än döden. 1400 sälar ska skjutas enligt ett beslut från regeringen. Det är tyvärr nödvändigt för att ”skydda fiskbeståndet”. Tycker regeringen. Att experter på havsfrågor tycker annorlunda verkar inte spela någon roll.

Experterna kan säga vad de vill. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) känner igen en sälinvasion när han ser den. Och den är väldigt, väldigt lik en söndertrålad havsbotten och ett hav där fiskekvoterna är för höga. Förvillande lik. Ännu mer lurigt är att sälarna faktiskt är färre än de var för 100-150 år sedan. Tur att Peter Kullgren kan genomskåda de där gosedjursögonen som sälkutarna tindrar med.

För om Peter Kullgren inte kunde skylla på sälarna hade det kunnat bli jobbigt. Kanske hade Kullgren behövt överväga andra orsaker till fiskbeståndets kollaps. Vad skulle det kunna vara? Inte de fördubblade fiskekvoter som Kullgren gick med på i höstas, väl?

Det är måhända en liten tröst sälvänner, men jag tror inte att det är något personligt. Politiker skyller gärna sina misslyckanden på diverse vilda djur. Dödsstraffet är mer regel än undantag.

Den svenska skogen står massakrerad av statliga skogsbolag. I klimatförändringarnas spår stormtrivs granbarkborren och hindrar återväxten. EU har kritiserat Sverige för den ansvarslösa avverkningen. Backar skogsbolagen? Knappast. Det statligt ägda Sveaskog ansökte 2020 om att skjuta älgar från helikopter eftersom de ”äter upp deras skog”. Även här verkar det röra sig mycket om en magkänsla. Det finns nämligen inget signifikant samband mellan antalet älgar och skogsskador, enligt en rapport från Naturvårdsverket.

Ändå vittnar jägare i norra Sverige om hur skogsbolagen pressar dem att skjuta fler älgar.

– Men vi kan ju inte bara skjuta när vi har så få älgar som vi har, sa Rune Eriksson som varit jaktledare utanför Lycksele i 33 år till TV4 i höstas.

För även älginvasionen är mycket olik en älginvasion. 2021 infördes ett nytt älgförvaltningssystem, där markägarna fick större makt. Älgstammen har minskat brutalt sedan dess. I Norrbotten och Västerbotten nästan halverades antalet älgar mellan 2010 och 2022.

Situationen är snudd på bisarr. Politiken som förs som trasar sönder svensk natur, på land liksom i hav. Skulden läggs på vilda djur vars antal är i avtagande. Märk väl; sälen och älgen är inga invasiva arter. Det är djur som har levt i våra ekosystem sedan lång tid. Vad vi ser är den storskaliga varianten av ”hunden åt upp min hemläxa”. I denna, mörkare, variant ska hunden och hans 1399 vänner skjutas. Den uppätna hemläxan är en beboelig planet.

Absolut, sälar behöver fisk att äta och älgar äter grenar. Djur behöver också resurser för att leva. Men till skillnad från människan är deras aptit på resurserna inte omåttlig och omättlig. Med nuvarande politik – avskogning och utfiskning – kan vi inte längre samexistera med andra arter. Lösningen? Att göra sig av med de besvärliga djuren.

Men vet ni vad? Om vi så sköt vartenda vilt djur utom pollinatörerna skulle resurserna ändå inte räcka åt oss människor särskilt länge. Inte när vi lever som vi gör. Och politikerna kommer behöva hitta nya syndabockar.

Dela