Här plockar forskarna isär argumenten för sänkt flygskatt

Foto: Shraga kopstein, Unsplash 

Några av Sveriges tyngsta forskare inom klimat och transporter har gått igenom regeringens argument för sänkt flygskatt. Inget av dem visar sig hålla.

Sven Elander

create 2024-06-24 update 2024-06-24

Regeringens förslag om att halvera flygskatten har välkomnats av flygbranschen själva (högst oväntat) men sågats av de flesta andra. Myndigheter, miljöorganisationer och inte minst forskare pekar på orimligheten i att ensidigt gynna flyget mitt i klimatkrisen.

Några av Sveriges tyngsta forskare när det kommer till transportsektorns klimatpåverkan har i ett remissvar till regeringen gått igenom argumenten, och plockat isär dem ett och ett. Bakom remissvaret står bland annat Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och Göran Finnveden, professor vid Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH i Stockholm.

Motiven vilar på ”tveksam grund” anser forskarna. ”EU:s flygstyrmedel och den tekniska utvecklingen räcker inte för att flygsektorns utsläpp ska minska i linje med Parismålen, och något faktabaserat underlag för att konkurrenskraften skulle förbättras genom att ytterligare öka det skatteundantag som flygsektorn har idag presenteras inte”.

När det gäller klimatstyrningen finns det, som regeringen anför, mycket riktigt styrmedel på EU-nivå. Men forskarna konstaterar att styrmedlen endast täcker koldioxidutsläpp för flyg inom EES – inte utsläpp från interkontinentala flygningar och inte höghöjdseffekterna – vilket innebär att mindre än hälften svenskarnas flygutsläpp täcks av EU-regleringen.

Forskarna konstaterar också att det finns ny forskning som visar att flygskatten kan ha ännu större effekt än vad man räknade på när skatten infördes. Den har också inspirerat flera andra länder som följt efter och infört liknande styrmedel.

Forskarna anser avslutningsvis att det vore mer relevant att utreda om höjd flygskatt, och sänkta skatter på annat, skulle kunna bidra till ökad sysselsättning.

Forskarna som skrivit remissvaret:

Jörgen Larsson, docent och styrmedelsforskare, Chalmers
Jonas Nässén, docent, Chalmers tekniska högskola
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan Göteborg
Rob Hart, professor i miljöekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
Mattias Höjer, professor i miljöstrategisk analys och framtidsstudier, KTH
Jonas Åkerman, forskningsledare hållbara transportsystem, KTH
Göran Finnveden, professor, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH

Foto: shraga kopstein, Unsplash

Dela