Nu är det snart dags för troféjägarnas högtid – lodjursjakten. Jakten pågår från och med 1 till 31 mars. Under denna tid får jägare med licens jaga ett av Länsstyrelserna på förhand beslutat antal. I år får 110 lodjur skjutas i de mellersta och södra förvaltningsområdena. Fortfarande inväntas licensjaktbesluten för lodjur i norra Sverige, vilket brukar presenteras närmare jaktstart.
Förra årets jakt var rekordstor och nyligen släpptes statistiken från Statens veterinärmedicinska anstalt. Det är nämligen de som får de skjutna djuren skickade till sig för kontroll. Därefter kan jägarna begära ut päls och kranium mot en mindre kostnad.
Hela 201 djur omfattades av förra årets licensjakt och av dessa sköts 187. Av de 187 skjutna djuren var 41 stycken under ett år gamla. Ungarna går med mamman i ett år tills nästa kull ungar kommer. Licensjakten sker i mars månad vilket sammanfaller med djurets parningstid, något som kritiserats av Naturskyddsföreningen då det anses strida mot EU:s naturvårdsdirektiv. I statistiken för år 2023 rapporteras att en skjuten hona var dräktig med tre ungar.
Det svenska lodjuret är fridlyst och har statusen sårbar på svenska rödlistan. Lodjuret är en viktig toppredator och håller i balans i naturen. Totalt finns det 1200 lodjur i Sverige. Utöver den licensierade jakten tjuvjagas mellan 100 och 150 lodjur varje år.
I januari kom det fram att Sveriges regering lobbar för sänkt skyddsstatus för lo, björn och varg i EU. Detta trots att lodjuret är uppskattat av svenskarna. I en undersökning från SLU från 2020 är 97 % är positiva eller neutrala till att vi har lodjur i Sverige, och endast 3 % är negativa. Andelen som tycker om eller starkt tycker om lodjuren har ökat över tid och det finns en signifikant ökning av andelen personer som tycker att lodjur ska få leva i hela Sverige. 74% anser att det inte är acceptabelt att jaga rovdjur för att det konkurrerar med människan om det jaktbara viltet.
Kanske borde regeringen lyssna på folket?
