Som en del i regeringens arbete för att sänka kostnaderna för att tanka fossila drivmedel sänks nu energiskatten på drivmedel. Förändringen börjar gälla idag, 1 januari, och motsvarar ca 14 öre per liter bensin och 41 öre per liter diesel.
Trots att dessa siffror kan låta låga innebär det en stor utgift för staten. Cirka en tredjedel av hela statsbudgetens reformutrymme går till dessa fossila stöd. Och det är främst de rika som har att tjäna på sänkta skatter på fossilt. I en nyligen utgiven rapport visar den europeiska miljöorganisationen T&E att den rikaste tiondelen använder åtta gånger mer fossila drivmedel än den fattigaste. Skälet är enkelt: rika kör längst, ofta ensamma och med de största fordonen.
Om de rika är vinnarna så finns det även uppenbara förlorare; de som åker kollektivt men framförallt klimatet. I regeringens egen promemoria kan vi läsa följande:
Detta bedöms öka koldioxidutsläppen. Sänkt energiskatt på bensin och diesel gör även användning av el samt höginblandade och rena biodrivmedel relativt sett dyrare och därmed mindre fördelaktigt vilket kan minska användningen och investeringar i sådana alternativ.
