Den 23 maj 2024 deltog Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, på trafikutskottets sammanträde i riksdagen. Tidigare samma månad läckte en intern promemoria om hur Trafikverkets prognoser för järnvägstrafiken kraftigt har skiljt sig jämfört med den faktiska utvecklingen de senaste 30 åren, som Klimatgranskaren tidigare har rapporterat om.
Till mångas förvåning pekade generaldirektören på ideologiska motiv bakom läckan – trots att meddelarfrihet gäller i Sverige om anställda vill informera medier om myndigheters snedsteg.
– Det finns ideologiska krafter i vår egen organisation med tanke på läckorna till media, säger generaldirektören på sammanträdet, enligt en källa med god insyn som Klimatgranskaren har talat med.
Promemorian visar att svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Järnvägen har blivit underdimensionerad när tågresandet ökat mycket mer än väntat. Väg- och flygtrafiken har vuxit långsammare än beräknat och har därför fått orimligt stora anslag. Pengar som borde gått till tåg har i stället gått till bil- och flygtrafik – under flera decennier.
Persontågens trafik skulle öka med 29 procent från 1997 till 2020, enligt Trafikverkets prognoser. År 2010 var ökningen redan 26 procent. Till 2020 blev ökningen i själva verket 108 procent. Prognosen för persontågstrafiken 2030 nåddes redan 2019, elva år tidigare än väntat.
– Min bedömning är att det har stoppat tåginvesteringar, säger Pär Helgesson, ansvarig för strategisk infrastruktur på Trafikverket, till DN.
Bilresandet skulle öka med 46 procent mellan 1997 och 2020, i praktiken blev ökningen måttliga 17 procent. Inrikesflyget skulle öka med 24-36 procent mellan 1997 och 2010, tvärtom minskade flygandet.
Det är osannolikt att Trafikverkets prognoser för 2040 om ökat flygande och en kraftig ökning av bilåkandet kommer att slå in. Prognoserna har stjälpt mer än de hjälpt. Denna bild delas av Sveriges främsta mobilitetsexperter och transportforskare.
Sverige har inte en infrastruktur anpassad efter ett fossilfritt samhälle. Det tar decennier att bygga – likväl utgår Trafikverket från felaktiga prognoser snarare än de svenska klimatmålen i sitt arbete.
Innan Trafikverket inleder arbetet med att bygga nya motorleder, i enlighet med prognoserna om ökad bilism, gör man klokt i att fråga sig: vilken infrastruktur behöver Sverige för att klara klimatmålen?
