Det var stora ord om klimatet vid Liberalernas kongress i november förra året. Enligt partiets ”reformagenda för EU” ska partiet kämpa för att ”EU snarast beslutar om att minska koldioxidutsläppen med 95 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivå”. Löftet upprepades av partiets toppkandidat Karin Karlsbro så sent som för två veckor sedan.
Men det var inte riktigt lika stora ord när den liberale statssekreteraren Daniel Westlén representerade Sverige vid EU:s miljöråd i måndags den 25 mars. Den siffra som var helt central vid partiets kongress för bara månader sedan var nu plötsligt ”inte det viktigaste”.
– Det som är viktigt är att Europa visar att klimatomställningen går att göra i en växande ekonomi. Om inte vi kan visa att välståndet ökar för den europeiska befolkningen så kommer vi inte att få med oss människor på det här, säger Daniel Westlén.
När kommer Sverige ställa sig bakom en siffra?
– Jag tror egentligen inte det viktigaste är siffran. Det viktiga kanske inte är om det blir 88, 90 eller 92 procent, utan att vi ser att Europas ekonomi kan ställas om på ett sätt att vi passerar det här med flaggan i topp, säger Daniel Westlén.
Förutom att siffran inte längre ansågs viktig tycks det ha skett en rätt fundamental värdeförskjutning mellan november och mars. Att sätta tuffa klimatmål verkar nu plötsligt vara underordnat principen om ”en växande ekonomi”.
En liknande situation har uppstått med EU:s nya lagförslag om naturrestaurering. Förslaget har hyllats av Sveriges liberala Miljöminister, i samband med att EU-parlamentet antog det tidigare i år. Men nu har ministern plötsligt vänt på klacken, och stoppat förslaget från att antas.
Sverige ingår i en grupp om sex EU-länder som satt sig på tvären för förslaget om naturrestaurering. I sista stund anslöt Ungern till gruppen. När EU:s miljöministrar möttes idag skulle lagen har röstats igenom, men så blev det alltså inte. Agerandet har fått hård kritik från miljörörelser som kallar det ”ett svek”.
Hållbarheten på de liberala klimatlöftena tycks bara bli kortare och kortare.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet, Jann Lipka
