”Patetiskt”, ”desperat”, ”ett svek mot de mest utsatta”. En lång rad klimatforskare och miljöorganisationer rasar mot den brittiske premiärministern Rishi Sunak efter förra veckans besked om att regeringen föreslår en kraftigt urvattnad klimatpolitik. Regeringens nya linje innebär bland annat att förbudet mot försäljning av bensin- och dieselbilar skjuts upp från 2030 till 2035 och att borrandet efter gas och olja i Nordsjön får fortsätta länge till.
Den nya bensinosande politiken uppges vara en del av det konservativa Torypartiets strategi för att vinna tillbaka väljare inför det stundande parlamentsvalet. Men: effekten tycks ha blivit den motsatta.
I augusti hade 67 procent av britterna en negativ uppfattning om premiärministern. Efter klimatutspelet har siffran stigit till 68 procent. En enda procentenhet kan tyckas lite, men det blir mer intressant om man tittar på siffrorna fördelat på partisympati. Tory- och Labour-väljare sluter i hög grad upp bakom sin respektive ledare, men bland mittenpartiet LibDems väljare uppger nu hela 85 procent att de är negativt inställda till Sunak, mot tidigare 73 procent. Detta visar en ny mätning från institutet YouGov.
The Guardian har sammanställt kritiska röster från miljöorganisationer, forskare och politiker.
Professor Dave Reay vid Edinburgh Climate Change Institute, University of Edinburgh, säger så här:
”Det är inte pragmatiskt, det är patetiskt. Denna tillbakarullning av utsläppsminskningar för kortsiktig politisk vinning kommer att undergräva övergången till nettonollutsläpp och därmed hela landets framtida möjligheter, välstånd och säkerhet.”
USA:s tidigare vicepresident och numera klimatprofilen Al Gore säger att Sunak ”gör fel sak”.
Kritiken kommer också från den tidigare premiärministern Boris Johnson, som varnar sin efterträdare för att han ”inte har råd att vackla nu” eftersom den stora osäkerheten i klimat- och energifrågorna kan driva upp priserna för brittiska familjer.
Det är fortfarande långt kvar till det brittiska valet, som ännu inte utlysts men som måste hållas senast i januari 2025. Men kanske visar den senaste tidens utveckling att brittiska väljare nu börjar tröttna på populistiska ledare som ställer ut fullständigt orealistiska löften och försöker sälja bilden av att allt som är svårt går att sopa under mattan.
