År 2021 lanserade dåvarande regering en lagändring där upphandlande myndigheter blir skyldiga att beakta klimatet, miljön, djuromsorg, människors hälsa samt sociala och arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling.
Det som idag är rekommendationer skulle bli skyldigheter. Upphandlande myndigheter skulle även ta fram riktlinjer som säkerställer att man upphandlar i linje med det nya regelverket. Detta välkomnades av upphandlingsmyndigheten som tyckte att det var bra att regeringen tydligt pekade ut fokusområden.
Enligt förslaget ska ändringen träda i kraft i sommar. Men så blir det inte, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Dagens Samhälle. Under torsdagens frågestund i riksdagen fick Slottner frågan igen, varpå han svarade att regeringen avvaktar med lagändringen.
Spelar det så stor roll?
Utöver att minska upphandlingarnas direkta negativa påverkan på människa och miljö är 800 miljarder så pass mycket pengar att det kan få hela branscher att ställa om. När en stor beställare går in med höga krav skapas snöbollseffekter.
Ett exempel är när Stockholms stad började upphandla fossilfria leveranser av städprodukter och leverantören bestämde sig för att göra alla sina varuleveranser fossilfria. Från en minskning på 2,4 ton som Stockholms stads upphandling skulle bidra till ledde det till att leverantören minskade sina utsläpp med hela 200 ton under samma period.
Så ja, det spelar roll.
