Naturvårdsverket har fört statistik över svensk textilkonsumtion sedan år 2000. Statistiken följer konsumtionen av textilier inom fyra olika kategorier: Kläder män/pojkar, kläder kvinnor/flickor, kläder unisex och hemtextilier.
Historiskt visar statistiken att konsumtionen ökade med 35 procent mellan 2000–2008 och landade på 14,4 kilo per person. Särskilt stor var ökningen inom kategorin hemtextilier. Under 2010-talet låg sedan konsumtionen stabilt på mellan 12-13 kilo per person och år.
Men under coronapandemin ökade konsumtionen kraftigt och landade på 15,2 kilo per person år 2022 – den högsta siffran någonsin sedan mätningarna startade. Nu visar Naturvårdsverkets senaste siffror att konsumtionen minskade under 2023 till 11,4 kilo per person, en nivå som liknar den under början av 2000-talet.
Textil- och modeindustrin är en resursintensiv bransch där miljö- hälsopåverkan är stor i alla delar av värdekedjan, från produktion och konsumtion till avfallshantering. Modeindustrin står för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Men vad beror den minskade konsumtionen på?
Konsumtionen av kläder och textil påverkas snabbt av ekonomiska förändringar i samhället. Det blir extra synligt i en tidsserie som spänner över en längre tid som denna. Orsaken till nedgången 2023 bör vara den höga inflationen och höga räntor, anser Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket.
Framöver väntas flera förändringar på textilområdet. Från 1 januari 2025 gäller krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter i Sverige och inom hela EU i syfte att använda textilavfallet som en resurs för ökad återanvändning och materialåtervinning.
