Nyhetsbrevet
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev här. STÖTTA Klimatgranskarens ideella arbete, swisha valfri summa till: 123 300 10 47!
Jag har varit så bitter. När bekanta har pratat om flygresor till tropiska paradis. Eller när de har avnjutit en fin köttbit medan restaurangens vegetariska alternativ är smak- och kaloribefriat. Att jag på inga villkor köper deras resonemang (”man måste faktiskt unna sig”, ”vissa flygpendlar ju”, ”det spelar väl ingen roll vad lilla jag gör”) har inte hindrat mig från att önska att jag köpte dem – och bara kunde haka på.
Jag har varit avundsjuk, arg och ledsen. Varför ska mitt liv vara tråkigare än deras?
Men något har förändrats sedan jag började skriva på Klimatgranskaren. Jag har fått kontakt med våra läsare och andra i klimatrörelsen. Och med personer jag redan kände, har jag pratat mer om klimatfrågor.
Jag upptäckte något. De smartaste, varmaste och klokaste personerna månar om vår planet. Och herregud, det finns så fantastiska människor.
Det pratas mycket om skam kopplat till klimatmedvetenhet. Men varför pratas det inte om respekt? Om gemenskap? Om kärlek? För det är inte primärt skam som jag har upplevt. Att vara engagerad i klimatet skapar ett band med alla som är det.
När du hittar den där enda andra kollegan som inte ska flyga på semestern – då har du ofta hittat arbetsplatsens pärla. När din bekantas bekanta har spenderat fredagskvällen på att twitterrasa mot regeringens klimatpolitik – så är det inte längre en främling. Ni ogillar inte alla andra – men ni gillar ju varandra mer.
De flesta klimatengagerade avstår i många sammanhang från att skambelägga likgiltighet inför klimatfrågan. Det blir för jobbigt, helt enkelt. Men att någon inte har uttryckt sin motvilja mot ditt beteende betyder inte att deras bild av dig är oförändrad.
Det behöver inte vara förakt; det kan vara förlust av respekt. Är det inte ännu värre? Du kan rasa mot flygskam hur mycket du vill. Du kan bygga bort klimatskam ur den sociala kodexen. Men du kan aldrig tvinga andra människor att respektera dig.
Plötsligt känns de där flygresorna inte så lockande längre. Det känns inte som att ”unna sig” något. Att leva sin ideologi handlar inte bara om att göra det rätta. Det är också det mest effektiva sättet att bli upptäckt, respekterad och omtyckt av människor som bryr sig.
Tack för att du är en av dem!
